viljaochjunibloggen

Nu söker jag efter svar : är det någon som kan hjälpa mig med min goldentik på 4 år nu som har dåliga upptag med vilt !?

Nu har jag tragglat det här med vilt-hanteringen sen sommaren 2014. Jag börjar tyvärr tröttna....

I början tog hon inte en fågel-j*vel, nu gör hon det mesta ok. Men när det kommer till söket... Hon har bra fart vid varje skick och hon vill ut och jobba, sen när hon finner en fågel så viltvägrar hon. Är vid den en stund, men beslutar sig sen för att låta bli att ta den. Tror säkert att hon gick över ett flertal fåglar idag, men hon fick in alla 7 vilt och hade bra inlev.

Jag förstår inte? Hon känns klockren just nu, ligger högt energi-mässigt och är helt tokig i att träna, jag trodde hon skulle lösa söket bra idag men icke..

Ska jag träna en fågel i taget? Gå tillbaka och hålla på och belöna med blötmat?  Nåt måste jag ju uppenbarligen göra annorlunda.

 

Vilja har iallafall briljerat på vår dirigerings-träning som vi hade innan söket. Vi lade ut tre punkter som vi sen skickade hundarna mot, lade sen ut apporter igen och jag skickade mot en punkt, blåste stopp och vinklade höger/vänster till den andra kända punkten. Klockrena ut-skick, klockrena stopp, klockrena sidotecken!  Första gången idag som vi lyckades med hela kedjan; att dirigera till en punkt!  =)  

 

Jag började träningen med att gå 15 min fot i skogen (kanske är en ny rutin jag borde ha?), runt träd över stock och sten. Vilja har förväntan när vi kommer ut till Gölen, hon vet också att det väntar arbete när jag har gått iväg med dummiesar och förberett.

Efter en kvarts fotgående, som också funkar som uppvärmning innan arbete, skickade jag henne på ett sök. 5 dummisar som jag hade lagt ut i en fyrkant med en på djupet. Vilja tar de två på övre hörnen först, sen de 2 närmsta, sist hittar hon den längst ut. Bra tempo höll hon hela vägen! Ett par-tre månader sen nu som vi tränade sök, så hon tyckte det var väldigt skoj.

1 dirigering följde sen, ospårat (dvs jag hade gått runt och lagt ut så marken är helt orörd), hon går snett men stannar sen av sig själv, jag vinklar vänster - blåser signal och hon hittar dummyn. Bra!

Nästa dirigering har ett litet längre avstånd (fast ändå inte långt), hon går rakare och löser det hela bra!

Dirigering är det vi behöver träna mest inför start på öppenklass i juli på Hallandsmästerskapet. Vi har lång tid på oss, så jag tror vi kommer fixa det. Vi behöver utmaningar!

Vilja har nu gått över till Arion Large Breed Chicken & Rice. Jag ville inte utfordra henne en dag till med Hills.

Jag har köpt kosttillskott Glukosamin som jag tänker att hon får i samband med kvällsmålet.

 

 

Hon fick också börja träningen med fotgående. Jag behöver träna detta mycket mer än vad jag gör.... men att träna fot när Vilja är med på promenader känns inte helt framgångsrikt, därför blir det bara att jag tränar när jag har Juni ensam ute. Juni har dragit lite framåt åt sidan och framåt lite till, jag försöker korrigera så lite jag behöver, hon är känslig och snappar upp fort. Jag har använt klicker och klickat när hon går fint vid sidan. Tror faktiskt hon fattar grejen. Kommandot "fot" har jag lagt på också. En mindre dummy och en boll fick hon hämta.

Att träna inkallning ger inte så många tillfällen när jag har Juni ensam med mig, hon lämnar knappt min närhet! Hah.. Med Vilja ute också så rör hon sig desto längre bort, men då blir inkallingen lite som att hon hänger på Vilja när signalen kommer.

 

 

Sen gick vi en liten promenad. När Juni är med har Vilja plötsligt en större dragning framåt, så då passade jag på att träna fotet då också. Något jag borde träna varje gång, en stund innan Vilja får springa iväg också. Lite för Junis skull med, som jag hade Vilja vid sidan, för att de inte ska leka så hårt.

 

Den motion Vilja får just nu är under våra promenader tillsammans med Juni faktiskt. Nu under veckan har vi dagligen gått en sväng på ca 45 minuter i kohagen , det plus svängar i närområdet har blivit den motion som Vilja också får. Och promenader med Majbritt förstås. Känns skoj att kunna röra sig ute med båda hundarna! Jag njuter av att se dem springa och täcka marken tillsammans, så himla roligt de har ihop.

 

Nu ligger det vilt i duschen som tinar...hehe.. Juni har varit framme där flera gånger. Det blir träningen imorgon, då med vilt och skott!

 

Idag hade jag ordnat med mark att kunna skjuta på! Therese kom med skotten och sen körde vi en träning. Första arrangerade träningen med Vilja som jag kört med på länge.... och det märktes!  Jisses vad het hon har varit. Jobbigt het. Att det var skott med i bilden gjorde henne ännu mer hoppig vid sidan. Men hon har iallafall varit tyst hela tiden, och efter jakterna vi har varit på (som innehållit ljud....) är väl det som känns som det viktiga.

Ett 10-tal skott och vi har väl mest gått runt i snön under pangandet. Lagt ett par linjer med vilt faktiskt, som gick ua. Vilt har jag inte tränat med sen september tror jag.... så det var skönt att hon löste det felfritt. Jag håller fast vid min princip att tränar vi, så är det vilt som gäller.

 

Juni fick sen 5 minuter med fåglarna, en kråka och en liten trut. Jag tycker hon löste det bra! Hon är intresserad av viltet och vill ha det. Kom med det någorlunda till mig iallafall!

 

Vilja ser riktigt taskig ut nu just nu i pälsen. Det här fodret som veterinären rekommenderade (spannmål och frön som huvudingrediens?) är verkligen skit. Enda positiva är att hon alltid äter med god aptit (innehåller säkert smaktillsatser....), hoppas att hon kommer äta Arion lika bra. Jag bestämde mig för att fortsätta med Arion på Juni, samt ha Arion på Vilja också. Skulle hon behöva ngt tillskott för lederna så får jag ge det separat.

Till och börja med så har min första bilresa fram och tillbaka till Stockholm, ensam, gått bra! Minst jobbigt var det att köra upp, ganska jobbigt sen att köra hem + mörkt. När Jönköping närmar sig så känns det som att jag inte kan köra en mil mer, orkar knappt gasa (farthållare??) hahaa....

Min nya honda har gått fint! Tack vare automat och hög gjorde den det hela lite mer enkelt att ta sig ut på E4 från Skogås.

 

Fram kom jag strax innan 12, ett litet stopp i Nyköping hade vi gjort tidigare. Fikat lite, i -12. Kallt skulle det vara idag! En mycket fin eftermiddag hade vi, Maria, Charley Juni och jag.

Vi gick en promenad ned till en isbelagd sjö (så vackert), på promenaden ner börjar Juni med att gruffa på en mötande hund (??), jag pratar med Maria under tiden och tänker inte riktigt på att jag borde korrigera. Det tipsar Maria mig om senare.....

Juni brukar inte gruffa på hundar, kanske var det för vi var på ett nytt ställe och Vilja inte var med i koppel bredvid.

Tränade lite på att kunna gå vid sidan utan att dra för mycket fram. Juni är ganska duktig på att gå i koppel, men gå vid sidan har vi inte kommit igång med så mycket.

 

Maria berättar att hon tränar mycket följsamhet/fotgående, ca 15 min/dag. Åker ut till nya ställen och istället för att sätta igång och kasta apporter så går hon, nya miljöer och fortsatt träning på att gå nära.

Jag har väl tränat detta med Juni max tre gånger, så första riktiga träningen var idag. Juni svarade på träningen riktigt bra, tycker jag! Hon går naturligt bra vid sidan, luktar lite på backen av och till men då behöver jag bara visa vad jag vill så svarar hon bra på det.

 

Sen kom något spännande! Jag och Juni ställde upp oss (första gången för mig med en labrador vid sidan, så roligt!), Juni har fokus på en gång framåt och förstår att ngt skoj kommer att ske.  Jag har kopplet lätt runt henne för att kunna hindra ifall hon sticker, hon sitter kvar stadigt trots sekunden efter jag tagit bort kopplet och skickar då. Juni har varit överlag spontan på vilt, dock lite mer tid på fasanen. Mås och kråka ua. Så skönt att intresset finns där! Dock så har intresset för viltet varit högre än att komma till mig på min signal, hah!  Första gången hon struntat i den. Får helt enkelt träna mycket mer på inkallning, i alla situationer/miljör och med störning.

 

Vintern har anlänt till Jönköping med kalla temperaturer och snö. För några dagar sen hade vi endel snö, det har töat endel men kallare temperaturer väntas så det som ligger lär ligga ett tag till! Vintern gör att vi är inne mycket kvällstid, det finns liksom ingen större motivation att vara ute när det är mörkt och kallt. Tänk vilken skillnad det är mot sommaren.....nu längtar jag verkligen efter ljusa kvällar. Det är framförallt det som jag saknar mest under vintertid. När ljuset och behagligare temperaturer återvänder kommer Juni att vara tillräckligt gammal för att följa med på promenader, jag längtar! Än så länge har vi inte ens lämnat närområdet, men inom kort går vi ned till Sannabadet. En promenad på 1,5 km dit och 1,5 km hem, när hon har passerat halvåret lär det väl inte vara för långt? Lite koppel-promenad först sedan möjlighet för henne att röra sig fritt.

 

Med träning så tränar vi smått korta stunder. Mycket inkallning, lämna sittande, gå ifrån och blåsa inkallning med ryggen emot. Mycket spontana inkallningar , "komma till handen".

Endel stadga, hon är duktig. "Satt hund sitter", så är hon verkligen. Tränar avlämning, men nu när det är snö blir det att försöka inte blanda in snön så mycket. När jag skickar henne säger jag "Juni" och hon hämtar.

 

Planerar smått för vad för kul vi ska hitta på i vår.....

Idag har vi en lugn dag och jag ägnar dagen åt lite planering.

 

Jag har anmält mig till Hallandsmästerskapet redan nu, som äger rum i juli. Vi ska prova öppenklass, har jag nu bestämt mig för. Behöver nya mål. Att vara kvar i NKL känns för fegt, provet går ju med dummies. Det blir förstås bara ett stort glapp med dirigeringar samt att gå i par. Men vi får testa! Vi har ju kommit sist tidigare liksom.

 

Vi kör igen på Poängjakten, 9 april. Kämpar på....

 

Med Juni slog tanken mig om jag på samma Hallandsmästerskap skulle prova NKL med henne?  Det hänger förstås på hur mycket vi hinner träna, om vi hinner träna något vatten. Lilla valpen har ju ännu knappt badat! 

Vi får se, helt enkelt!

 

1 januari. Ett helt nytt år framför. Visst är det en speciell känsla? Alla ska vi också bli 1 år äldre. Vilja blir i april 4 år, Juni blir nu i januari 6 månader och jag själv...efter att ha slått på miniräknaren, blir 28 år.

 

År 2016 hoppas jag blir ett år för mig där jag får lära mig ytterligare om gundog-training. Denna fascination jag hyser inför träningen av apporterande fågelhundar. Det är så roligt! Vad fyllde jag egentligen min fritid med tidigare!?

 

Det här året har jag, till skillnad från tidigare år, två hundar att träna. Två hundar att lägga upp träningsmål med, planerande av starter, gå kurser med. Jag ser fram emot allt jag förhoppningsvis kommer att lära mig.

 

Träningen med Juni ser jag fram emot träningsträffarna hos Maria, där den första äger rum 17 januari. Snart ska Juni få börja nosa på apporteringen av vilt. Juni är duktig på att komma till mig flera gånger på promenaderna, samt att hon har lärt sig att lämna dummy till min hand. Hur kommer det bli med vilt?  Jag tror inte att hon kommer viltvägra, snarare får jag fundera på hur jag ska få henne att lämna av. Med andra ord, en helt annan träning än den träning jag haft med Vilja.

 

Träningen med Vilja blir att fortsätta i de banor som jag tränade föregående år. Mycket vilt, mycket fotgående. Nån gång ska det väl sitta på B-prov!

 

Några kurser under våren har jag ännu ej funderat på, knappt kollat heller. Det återstår att se vad det kommer bli för kurser under detta kalenderår.

Jag är inte den som anger några nyårslöften, däremot så ser jag fördelar i att titta över hur det gångna året har varit - samt med spänning blicka framåt, vad kan det nya året innehålla?

 

2015 är ytterliggare ett bra år för mig som har innehållit många roliga hundaktiviteter. De första månaderna av året spenderade jag träningen mycket målmedvetet. En inofficiell start på jaktprov hade jag i sikte i april, och vi tränade och vi tränade och vi tränade. Morgonen på startdagen har jag feber och känner mig rätt kass, men med tanke på de all träning jag lagt ned under vintern så var jag bara tvungen att åka. Nästan 20 mil enkel resa, det var en pärs. Hela dagen var tuff pga feber. Men vi presterade och gjorde vårt bästa den dagen, kom också på en andra plats!

Ett positivt resultat gjorde att jag under hösten vågade anmäla mig till officiellt B-prov. Dock kom löpet emellan och jag tappade den stora lusten jag hade. Trots mindre motivation att starta, gjorde vi det ändå i september utanför Linköping. Det gick ok, inte mer än så. Inget pris, men jag har fortfarande förhoppningar på att år 2016 kan innebära något pris på B-prov.

 

När jag blickar tillbaka så inser jag hur mycket jag faktiskt har varit ute på. Kan inte låta bli att vara stolt över mig själv och min hund, som oftast inte gör bort oss!

 

Det som ändå är det största som har hänt under 2015 är mitt val att skaffa en till hund. I början av året kände jag tydligt att nej jag ska inte ha en hund till. Vilja tog all min tid och att börja träna en valp var inget som lockade. Men så hände något.... där på Jaktleken den 2:a maj. Jag bestämde mig; jag ska ha en hund till och jag ska ha en labrador! En labrador? Hm. Inte har jag kunnat sett mig själv med en labbe? Jag visste vad jag ville ha och jag ville ha en riktigt duktig jakthund och apportör. På köpet vill jag också få en lika duktig uppfödare som kan lära mig ännu mer om jakten och des träning av en apportör. Jag spenderade många, många kvällar vid datorn där jag sökte efter "rätt uppfödare". Sen bara av en slump när jag klickade runt så fann jag Maria, Maria på Blackbound Gundogs som skrev på sin hemsida att en tik är dräktig. Vi pratade i telefon, jag åkte upp till Stockholm för att hälsa på henne och tiken, och efter några dagar när valparna var födda fick jag veta - det finns en tik till mig!

Jag har aldrig ångrat mitt val av att skaffa en valp, även om det innebär mycket tid och andra uppoffringar. Jag sitter här nu med två hundar i soffan, som tycker lika mycket om varandra som jag tycker om dem!

 

Jag ser fram emot ett nytt år, med minst lika många hundaktiviteter som det förra!