viljaochjunibloggen

Vi har gått vidare till utomhus med det som vi tränat inomhus innan, men nu har jag höjt kraven. Juni klarar numera att hålla dummy och följa med mot min hand (hand-dutt) i ett par meter när jag backar. Klick, toppenbra!

Jag har slängt iväg en dummy ikväll ute på gräsmattan och låtit henne gå på den, hon springer fram och greppar några fler gånger ett korrekt grepp (och inte i kanten), springer mot mig....jag sträcker fram min hand....jackpot! Vi har nu kedjat ihop! Utsträckt hand = kom till handen få godis, valpen kommer med dummy i mun mot handen och får godis! Happy moment!

 

Mellan att få hämta apport tränar vi också stadga. Jag delar upp momenten. Tränar jag stadga så tränar jag bara det, dvs hon får inget hämta när hon sitter kvar.När hon hade suttit kvar en stund och jag belönat och dummyn låg kvar framför henne så satte hon fart, men hejdade sig med en gång. Så visst förstår hon att det är sitta kvar som jag vill att hon ska göra.  Tränar jag inleverering av apport låter jag henne gå på en dummy jag kastar 8-10 meter, sen tränar jag på att komma tillbaka till mig.

 

Vad som är viktigt nu är att inte belöna felaktiga grepp. Då får belöning utebli, så att hon får själv komma på att det är det korrekta greppet (gripande rätt över dummy) som ger belöning.

 

Alltså. Måste älska klicker och hand-dutt!

Efter att jag börjat åka mer på ojämna vägar i jaktsammanhang så började jag fundera på ny bil. Att det skulle bli såhär snart trodde jag dock inte, men här är den! Min och hundarnas nya bil!

 

Juni blir 5 månader idag, tjoohoo!  Det firade vi med att åka till skogen, båda hundarna fått springa fritt i skogen och de tyckte det var så roligt.

Vilja fick ett par linjer i skogen, det är så dags nu att börja komma igång och träna. Jag vet ju att det ger mig energi, det är bara så svårt att komma ut i tid under den här årstiden.

 

Jag och Therese har iallfall trots mörkret setts en stund. På elmiafältet fick det bli idag, under den belysta delen. Jag hade Juni med och detta var första gången som jag "arrangerade" en träning med henne. Vilja tyckte nog det var konstigt att inte vara den som fick bli tränad idag! : o

Vi gjorde lite sitt stanna kvar. Therese hade Loka med sig (1 år äldre än Juni), inga apporter medverkande utan bara jaktlydnad.

I slutet hade vi tog en fågel som Juni fick bekanta sig med. Det går fint, hon har bra intresse, men väljer att springa bort från mig och "äga" fågeln. Får bli att träna med koppel så att hon inte självbelönar sig. Börja träna på fotgående, belöna på vänster sida. Just nu går hon mer på höger sida bara för det är ju från den fickan godiset kommer....ups...

 

Nu är det tyvärr regn och blåst igen, så himla ledsamt väder !!!!! Blir säkert ingen vinter i år.

Nu har jag tränat några klicker-pass med Juni och det går framåt.

 

Steg 1:   Sitta på golvet med valpen framför, hålla fram dummy strax ovan valpens huvud och klicka så fort valpen aktivt griper dummy.

 

Steg 2:  Sitta kvar på golvet och klicka vid gripande. Nästa krav blir att vänta till valpen håller något längre, bara 1 sek längre. Klick och belöning (valp hinner här själv släppa dummy)

 

Steg 3: Stå upp, valp sitter ned och dummy stäcks fram strax ovan huvud. Klick vid gripande ett par gånger, nästa klick vid ett hållande 1 sek.

 

Steg 4 : Stå upp, hålla fram dummy, valp griper och efter några sek hållande kommer klick. Jag försöker att ta dummyn samtidigt som jag klickar, så att valp förstår att momentet innebär att jag ska ta dummyn och inte att hon ska släppa så den faller till golvet.

 

Steg 5 : (provat första gången nyss) Stå upp, valp griper och håller dummy - jag backar 2 steg och håller fram min handlfata = hand dutt. Valp släpper dummy. Gör om, gör om en gång till. Gör om igen- KLICK! Valp håller kvar dummy samtidigt som hon går mot min hand! Moment slut, jackpot-belöning (eller ja, resten av foderbitarna) DUKTIG VALPIS !!

 

Nu börjar vi kedja ihop! Vi tränar avlämning, genom hålla kvar dummy och komma till min hand. Vi tränar avlämningar utomhus hela tiden, jag kallar in genom att hålla fram handen, valpen tycker det är jättekul att komma. Hon tränar ju sig själv till att få godis, verkar hon tycka! Vi tränar avlämning genom att kuta åt mitt håll när jag också rör mig åt motsatt håll från apport, visslar in samtidigt som hon kommer åt mitt håll.

Pö om pö går det. Några minuter om dagen.

Den senaste tiden har det varit riktigt ruggigt väder, massa regn och blåst och motivationen att vara ute har varit lika med noll.

Tills idag! En strålande fin och vacker vinter-dag! Fattades bara lite snö, men den frost som var räckte långt

 

Under veckan som har gått har jag ett par gånger klickertränat med dummy/boll på golvet. Min målbild var att Juni skulle greppa dummyn, och då skulle jag klicka och hon fick sin belöning. Stegen efter skulle bli att hon greppar OK, går med dummyn mot min hand - klick. Problemet här har varit att Juni inte greppar dummyn alls, utan hon leker med tassarna. Så jag har fått tänka om. Just nu använder jag det här klippet som inspiration : https://www.youtube.com/watch?v=0y39o90wqMw

 

Det är på den nivån vi är på nu, att få Juni förstå att det är gripandet av apport som jag vill ha. Jag har tränat ett pass igår, och ett idag. Jag sitter på golvet med henne framför sittandes, håller fram en dummy lite ovanför hennes huvud så att hon aktivt får sträcka på sig för att gripa. = KLICK. Jag har klickat direkt när hon har greppat, försökt hinna belöna innan hon släpper, för hon släpper fort! Nästa pass kommer jag att vilja att hon håller kvar dummyn i mun trots att jag släpper den, minsta 10-delar av sekunder som hon håller fast kommer jag att klicka för och belöna.

Förhoppningen efter några gånger är att hon ska kunna hålla i några sekunder innan jag vill att hon släpper när jag klickar.

 

Parallellt tränar vi hand-dutt både utomhus och inomhus. Hon har redan kommit på vad min "tysta inkallning" betyder och kommer till mig när jag sträcker fram händerna.

Parallellt tränar vi stadga, sitta kvar trots störning framifrån. Parallellt tränar vi också inleverering av boll/dummy, jag kastar iväg en boll när hon inte ser kastet, hon kutar efter - jag springer åt andra hållet, blåser inkallning när hon kommer åt mitt håll och hon kommer till min hand. Dock så släpper hon bollen en bit ifrån, men det får vi kedja ihop senare.

Stopp-signalen har jag blåst några gånger nu också, belönar kontakt med boll-kast. Behöver jag lära in att hon ska sätta sig, nu i detta stadiet?  Eller blir det för mkt krav, så att det egentligen räcker att belöna kontakten? Vg svara i kommentar om ngn läser :)

Vi skulle behöva ta fram nåt vilt också....en and kanske.

 

Valpen har idag fått nytt koppel och halsband, en uppgradering var nödvändig. Vågen visar 16,4 kg!

Början av jakt-träningen.... hur börjar man egentligen med allt? Vad är målet?  Jo, målet är att få en styrbar och självständig apportör ute i markerna som tar hem de apporter som finns ute. Målet är också att ha en lugn, tyst och stadig hund vid sidan. Man skulle kunna jämföra det med en person som just har gjort färdigt sin utbildning till ett yrke, efter 3 år på högskola. Det är mycket som ska läras in, och som en elev i grundskolan åk 1 måste också den unga hunden börja att lära sig de uppgifter/moment som tillhör just lågstadiet på grundskolan. Där är vi alltså nu, jag och Juni. Det ska tilläggas att grunden till all jaktträningen är R E L A T I O N, din hund ska vilja göra detta för dig och ingen annan. Din hund ska finna glädje och passion att gå ut i markerna om och om igen, och springa tillbaka med samma fart tillbaka till Dig för att vilja lämna av. Hur får man den relationen då?

Sen Juni var 8 veckor har jag tänkt på att bygga relation, suttit på golvet flera gånger om dagen och myst och lekt. Valpen har hängt i knät och busat med leksaker, och ibland somnat. Och det gör jag fortfarande. Vi påbörjade att kunna leka utomhus, vilja komma tillbaka med leksak (tränar fortfarande på) och fortsätta leken. Massa inkallning. Juni är oerhört enkel att kalla in, ett par foderkulor är tillräcklig belöning.

 

 

Jag klicker-tränar hand-dutt inomhus. Det har hon sen igår börjat förstå, hon förstår också utomhus blev jag varse om idag. Juni kommer spontant flera gånger till mig under promenad, får en foderkula varje gång. Vid spontan kontakt lägger jag fram handflatan, det blir som en tyst inkallning, och hon kommer och får belöning. Detta tänker jag är början av inleverering av apport. Att vilja komma självmant till min hand. Så jag belönar beteendet, men har ännu inte lagt på att hon ska ha med sig en apport.

Det tränar vi just nu på inomhus. Juni får ett klick när hon greppar dummyn och sedan tar kontakt med mig. Att hon greppar dummyn och går iväg med den är inget beteende jag vill ha, därför inget klick. Det jag vill är att hon själv ska ta initativ att komma med dummyn till mig, jag klickar idag för att hon greppar dummyn och går med den några steg mot mig. Jag håller fram handen (hand-dutt) som vi tränar parallellt, och hon får belöning även att hon går till handen utan apport. Än så länge. Shape-ing av beteendet kommer att innebära att jag mer och mer kräver att apporten ska komma till min hand. Målbilden är att hon ska greppa dummyn, bära den till min hand, och jag ska kunna ta den innan hon själv släpper = KLICK!

 

Tidigare idag var jag och Juni ute på gräsmattan, tillsammans med två tennisbollar. Jag varierar med att träna stadga och inlev. av boll.

Juni kunde faktiskt idag sitta kvar medans jag lade ut en boll i högt gräs (hur duktig!). Belönade med en klapp och sedan skickade med ett "jah!" , blåste tyst närsöks-signal. Första gången hon hörde den, hon blev lite distraherad av att höra en ny signal från pipan men det störde inte hennes jagande för mycket. Hon letade intensivt med låg näsa och kom aldrig ifrån området. Hittade bollen, yeeeay!

 

En ny stadgeövning då jag satte henne, och faktiskt kunde rulla en boll ned försiktigt för en slänt. Innan vi gjorde denna övningen hade jag droppat två bollar, på plant gräs. Valpen förstår och är medveten om att det är att sitta kvar som jag vill hon ska göra.

Efter belöning med klapp reste hon sig och satte fart mot bollen i slänten, jag sa "nej", hon stannade kom tillbaka till mig där jag bad henne sätta sig, och jag själv kunde hämta bollen. Rätt!

 

På tillbaka-vägen över gräsmattan blåste jag stopp i pipan för första gången. Hade en tennisboll redo, blåste stopp-signal och vid första kontakt kastade jag bollen åt Junis håll. Gjorde så ett par gånger, de andra gångerna var hon närmre mig när jag blåste. Vid signal höll jag upp bollen första gången, sedan min hand och inväntade ett sitt innan hon fick bollen.

 

Det gäller att hänga med i utvecklingen nu, valpen växer fort och veckorna går snabbt. Korta stunder träna något som i sin tur kommer att innebära att pusslet blir färdigt.

Helst ska jag ha framme vilt nån gång i månaden också, men jag väntar tills Maria kan träna med oss och hon kan visa hur det är bäst att gå tillväga.