Blackbound-helg 2017
Den första sommarmånaden är nu snart till ända. Träningsmässigt så har denna månaden innehållit utvecklande träning!
Träningen inleddes med Blackbound's kennelhelg 10-11 juni samtidigt som Unghundsderbyt ägde rum. Direkt efter tävligen var klar gick bilen norrut mot Stockholm. Jag anledde sent till kennel-lägret vid 22-tiden och anslöt till gruppen.
Morgonen startar med att vi går på linje,
Terrängen är ett enda stort fält med högt gräs. Vi placerar en dummy bakom vår rygg och rör oss sedan framåt. Juni går i koppel för att säkerhetsställa god position. Vi går och får varsin markering i gräset framför oss. Skickar sedan på apporten bakom oss.
Vid skogen bredvid fältet ligger ett antal bollar utplacerade. För Juni är linjen helt dold men jag beslutar mig för att skicka henne på den ändå. Meningen är att skicka - blåsa stopp - närsök.
Jag skickar, Juni försvinner för högt upp - jag stoppar - Juni tar inte signalen - jag nejjar - Juni stannar - jag belönar med rösten - blåser närsök.
När vi återkommer till linjen säger instruktören att belöna aldrig ett stopp som sker efter att du har "nej'at" !! Det lär hunden att det är ok att ignorera signalen.... Aldrig tänkt så förut. För mig kommer belöning efter korrigering automatiskt. Men det är klart att jag inte vill att hunden ska vänja sig vid att ignorera ett stopp och att hon ska stanna först när jag gormar.....
Fokus på träningen ska vara stopp, inkallning och fotgående.
Vi fortsatte att gå på linje. Två hundar fick se en markering framåt, en markering bakåt. Under hela träningen hade jag själv bekymmer med att markera. Efter att jag har vänt om så har jag helt glömt bort var apporten föll.
Vilket inte hjälpte hunden särskilt mycket...
Stopp-signalen var under all kritik även den. För mig är det en konst att avgöra om jag ska stoppa hunden innan närsök, eller bara blåsa närsök..... ?? Har hunden apporten i näsan behöver ju hunden inget stopp? Jag kan inte avgöra!
Juni månad har innehållit ett par fina träningstillfällen. Mer om det i nästa inlägg.
UNGHUNDSDERBYT 2017
Då har jag varit med på mitt livs första Unghundsderby. Ett mega-stort arrangemang som SSRK Östergötland roddade i superbra! Det var jätteroligt att kunna vara med.
Över 200 hundar anmälda. Ca 175 hundar kom till start. Jag hade den tidiga samlingen och var på plats strax innan 08. Vid anmälan fick vi startande veta vilken ruta vi startar på. Efter samlingen gick vi i samlad trupp efter den funktionär som höll rut-numret på ett plakat. Juni startade på ruta 3.
Struktur på rutorna och jättebra information. Allt för att få det att flyta så bra som möjligt.
Ruta 3 var en enkelmarkering i brand nedförsbacke. Markeringen föll emot oss och landade i blåbärsris. Juni for iväg och sprang bort sig i 59 sekunder. Jag stod handhallen och blåste närsök, hunden saktade inte in. Kände mig halvt förlamad och vågade inte blåsa stopp ifall hon inte skulle lyda. Efter 59 sekunder fann hon dummyn och vi fick 4 poäng.
Ruta 4
Ruta 4 var en enkelmarkering på öppet fällt med dolt nedslag. Fotgående några m bakom skytt. Ingen av de hundarna jag såg innan vår start fick in dummyn, så mina förhoppningar var inte så höga. Skulle Juni missa den här också så skulle det inte göra så mycket då många andra hundar hade jättesvårt att få in dummyn.
Här har Juni tur och får direkt vittring när hon är i området, vi får 20poäng! Åh, så bra det kändes! Duktig lilla hund!
Ruta 5
Ruta 5 var en enkelmarkering i brant uppförsbacke. Påminde om ett berg, typ.
Foto : Ulrika LindorDummyn landade på en platå och hunden skickas uppför backen. På väg upp måste den välja väg för att ta sig upp på platån och hitta dummyn. Juni tog sig aldrig riktigt upp, och när hon väl var uppe kom hon inte rätt. Juni fick god tid på sig att försöka, men när hon kom neråt igen sa domaren åt mig att kalla hem. 0 poäng.
Ruta 1
Ruta 1 var en enkelmarkering på vatten. Kul med en vattenstation! Kastare i båt och Juni sköter inlevereringen av dummyn jättebra. Fram till avlämning.... Hon skakar sig och släpper dummyn på vägen in. Det kostade många poäng. Fick 12 p.
Ruta 2
Vår sista uppgift var att markera en apport i hagmark. Till synes inte allt för svår. Efter skicket susar Juni förbi markeringen och Anna-Lena säger "ojojoj bromsa...." , jag vågar ÄNNU EN GÅNG inte blåsa stopp (?!?!?!) utan gissar igen att närsök kanske fungerar. Det gör det inte.
När jag väl blåser stopp hittar hon dummyn.... 10 poäng.
12 + 10 + 4 + 20 + 0 = 46 poäng. Inga poäng att skryta med.
Vad jag vann med att starta på detta unghundsderby var att inte vara nervös i tävlingssituation. Varje station såg jag som ett träningstillfälle. Juni funkade perfekt i miljön med mycket folk och hundar. Hon var tyst, stadig och följsam. Allt det andra får vi träna på.
