Tankar framöver...
För 2,5 månad sedan fanns det inte på min karta att vi någonsin ska starta på B-prov. Efter vi varit på "Hallandsmästerskapet" i slutet på juli så fick jag upp målet att starta på deras liknande prov i oktober. Sedan i somras och under hösten fram tills nu har vi tränat intensivt med vilt. Jag har hållt på med externbelöning, fifflat med skål och sked med blöt hundmat och klicker och belönat. Lekt och busat med döda djur för att motivera upp intresset. Använt annan hund som konkurrens.
Igår nådde jag mitt mål att starta på vårt första jaktprov , med vilt. Att provet var inoff var en stor fördel för oss för att jag kunde se provet som en träning, och utvärdera var vi befinner oss.
Jag är nöjd med mig själv att jag nådde mitt mål att starta, att jag har ändrat inställning och numera tror att vi kan. Det må vara den största vinsten med igår, att åkt 30 mil fram och tillbaka och startat på en tävling där vi kom näst sist av 10 startande.
Framöver så har jag nu hjälp med bästa Carina i vår träning. Vad vi behöver träna är sök... Sök sök sök med vilt. Vi behöver börja om från början, och använda ett vilt i taget och träna med det i alla former tills det funkar fullt ut. Sedan kan jag börja träna sök. Tur vintern är lång.
"Poängjakten" Lab Halland
Suck. Jag är besviken. En av de största orden kan beskriva vår debut på Poängjakten/jaktprov. Men det är väl inte meningen att vara enkelt...
Vi startade med 2 landmarkeringar. Jag hade en bra känsla och trodde att Vilja skulle fixa det här. Skottet går av, kast. En duva, Vilja har spontana upptag på båda men väljer att lägga ner viltet 10 m från mig. Precis som att hon var förvånad över vad hon hade tagit för nåt... Duvan tog hon om och lämnade av. Kråkan lade hon ner på samma sätt, gick sen ifrån, jag fick kräva apport av henne och hon tog fågeln i vingen. Jävla skit...
Här försvann min braiga känsla.
Nästa var söket. Dåligt fotgående på väg ner. Vilja finner en duva, bra. Söker sen diffust av området, ute på djupet där det ska ligga en and. Hon går förbi, kommer med en annan and om jag inte minns fel. Hon lägger återigen ner fågeln. Jag kräver apport. Ut igen, lokaliserar en liten mås. Den går hon ifrån, jag kräver apport. Jag får fågeln i vingen.
Här vid går jag och en medhjälpare ut i söket för att leta efter kråkan. Jag kräver apport på kråkan och hon tar den fint och lämnar av. Kaninen hittar hon men är osäker, apporterar med krav.
Vattenarbete
Gungfly 5-8 meter sedan blankvatten. En båt och två änder. Detta löste hon iallafall bra ! Jag kallade in konstant med pipa när hon kom upp på land, här skulle hon minsann inte få något tillfälle att lägga ner anden. Hon löste det bra och lämnade i hand. Nästa markering gick mer åt höger, och blev dold för hunden och mer en hörselmarkering. Vilja stannade av vid vattenkanten några sek, jag förstärkte med "apport" och hon gick ut. Duktig hund, lämnade även den i hand.
Det var en mycket bra domare (Yvonne Lindqvist) som gav mig stöd genom tävlingen och tips på hur jag ska agera. Även fint stöd av funktionärerna, som hjälpte mig med nya kast under söket och sedan publiken som gav applåd när Vilja gjorde rätt. Det var en bra stämning, och jag var öppen med att vi provar detta för första gången idag och att vi haft stora problem med viltet.
Området vi var på var Åkullas Bokskogar. Ett naturreservat mellan Ullared och Varberg. Mycket vackert.
Under resten av dagen kände jag mig besviken, irriterad på min hund och frustrerad över att hon inte kunde presterat bättre!
Jag försöker tänka varför det gick så dåligt. Var jag nervös? Var viltet annorlunda än det som vi har tränat med? Var Vilja ovan vid situationen att provet nu var med vilt? Svar: kanske lite av allt... Vilja märkte säkert en skillnad på mig, att jag inte gav lika mycket beröm som på träning, att jag var "stelare" , ställde mer krav. Vilja kan därmed har blivit osäker i den nya situationen. Orutin och oerfaren med att det förekommer vilt numera. Kan ha varit därför som hon lade ner viltet på tillbakaväg på landmark.
Och under söket är hon egentligen inte heller van vid att det förekommer vilt. När vi tränade hos Maire kan det ha gått bättre tack vare att hon fick se när viltet lades ut. Hon visste därför innan att det var vilt hon skulle leta efter. Igår visste hon inte det, och blev därför osäker när hon fann vilt på söket och valde att vara mer passiv än att apportera hem. + hennes låga motivation med vilt som inte hjälper till.
Vad jag fått bekräftat idag ännu mer är att Vilja rent av struntar i att ta vissa vilt. Hon charmar sig ur (ref. till hennes namn i stamtavlan). Behöver hon inte apportera så gör hon det inte !
Tuta och köra
Det har gått så jävla bra hos Maire ikväll ! Det känns så innihelvete bra!!! Nu svär jag, för jag har kämpat otroligt mycket med viltet med Vilja , eller med allt egentligen, och för att inte tala om hur jag kämpat med mig själv ! Nu bara funkar det!
Vilja apporterar allt vilt! Även svartfågel !
Vi känner oss redo inför lördag, och det känns bra i magen. Faktiskt tillräckligt inför att våga anmäla mig till officiellt prov! Men vi väntar efter lördag...
Sök med vilt
Åkte en sväng till Västersjön ikväll och lade ett sök med 4 vilt. Bland blåbärsriset , under granar. Ganska enkel terräng.
Hade and, duva, kanin och mås. Det gick helt ok. Hon markerade var anden låg, sen valde hon att gå vidare. Hittade kaninen, sen tog hon in anden. Lite fel grepp, jag belönade först när hon greppade rätt. Jag väljer att göra så med allt vilt nu som hon bär i kanten på, det ska bara löna sig att bära korrekt. Hon tog sen in måsen, jättebra grepp och hon följde upp vittringen bra. Duktig! Duvan fick hon leta efter ett tag, men kom sen in bra med den också. Lite låg fart har hon haft , men dugligt tror jag!
2 kråkor hämtade jag och tränade dem separat. Negativ först till apportera, men det hjälper att leka/motivera upp henne så tar hon mycket bättre!
Tränar nog en sväng med ena kråkan imorgon. Fryst allt vilt igen och tar fram till onsdag då vi ska till Maire för en genomkörare.
JAKT HÖSTERUM
Det känns som overkligt att vi har fått vara med på jakt! Vilket äventyr vi har haft! Tycker verkligen så mycket om min hund som ger mig möjlighet att få vara ute såhär.
Vi kom upp igår kväll och fick bo i ett jättefint gammalt (och renoverat) hus. Vi delade rum med Anki och Humpe , och sov gott i våra sängar.
Dagen började med genomgång av vår instruktör Kicki. Hon berättade hur jakten skulle gå till, att vi hade 6 st skyttar som var till vårt förfogande. Jakten skulle alltså vara till för oss apportörer som träning, och inte för skyttarna - som det ju är annars.
Vilja kände sig lite låg i den nya miljön men så fort vi började gå bakom skyttarna allesammans så tände hon till. Tränat fotgående konstant vid långa transporter. Särskilt mycket apporterat har det inte blivit. Totalt 10 änder på två dammar.
Här vid första såten/dammen. Det har börjat skjutas , och Vilja sitter och skakar. Taggad till 100! Eller 1000!
Första dammen.
Viljas första reaktion med varmvilt var lite undvikande. Hon sökte i vassen, fann anden men gick ifrån. Vi fick börja motivera upp henne med lite nya kast. Gick bättre! Fick en bra inlev. men droppade anden vid mina fötter.
Vi flyttade oss en bit och tränade igen med ett par av de änder som vi fått in. Vi fick markering i vattensnåret och Vilja var helt spontan vid upptag, men droppade på hemvägen. Skickar jag henne på "apport" så har det i regel funkat, kanske för att vi skapat en minnesbild just med detta när vi tränade mycket med externbelöning.
Här sitter vi apportörer nere och gömmer oss och väntar på att änderna ska flyga över. Det kom inga änder , så vi förflyttade oss. Vilja hade hög förväntan här, så det var bara bra träning att det inte hände mer än så.
Sista dammen blev det några fler änder. Vi stod ganska nära skyttarna, på land. En fågel föll på land ca 40 m framför oss. Den var skammad, det vågade vi oss inte på att hämta så någon annan fick ta. En fågel landade bakom ett litet hus, den fick vi äran att hämta. Riktade upp hunden och bad henne söka, fågeln låg precis bakom huset inne i de täta buskarna och ut kommer hunden med anden i mun! Vilken känsla!
Hon har haft några bekymmer med inlev. Jag tror det beror på ovana. Det har hjälpt att vissla in henne på vägen hemåt.
Avslutningsvis
Vilja som ensam gul hund. Resten labbar.
Efter den här dagen förstår jag verkligen varför man tränar som man gör! Varför grundträning är så viktig. Som inkallning, kontakt och lydnad med hunden, stadga..
Hur hade det liksom sett ut om hunden knallat till fågeln som föll under skyttet där framför oss !?
Hur viktig sökträningen är , att hunden lyssnar på dirigering.
En stor erfarenhet rikare är vi , och Vilja har varit jätteduktig idag.
Nu vill jag bara ut på mer och mer!
