JAKT HÖSTERUM
Det känns som overkligt att vi har fått vara med på jakt! Vilket äventyr vi har haft! Tycker verkligen så mycket om min hund som ger mig möjlighet att få vara ute såhär.
Vi kom upp igår kväll och fick bo i ett jättefint gammalt (och renoverat) hus. Vi delade rum med Anki och Humpe , och sov gott i våra sängar.
Dagen började med genomgång av vår instruktör Kicki. Hon berättade hur jakten skulle gå till, att vi hade 6 st skyttar som var till vårt förfogande. Jakten skulle alltså vara till för oss apportörer som träning, och inte för skyttarna - som det ju är annars.
Vilja kände sig lite låg i den nya miljön men så fort vi började gå bakom skyttarna allesammans så tände hon till. Tränat fotgående konstant vid långa transporter. Särskilt mycket apporterat har det inte blivit. Totalt 10 änder på två dammar.
Här vid första såten/dammen. Det har börjat skjutas , och Vilja sitter och skakar. Taggad till 100! Eller 1000!
Första dammen.
Viljas första reaktion med varmvilt var lite undvikande. Hon sökte i vassen, fann anden men gick ifrån. Vi fick börja motivera upp henne med lite nya kast. Gick bättre! Fick en bra inlev. men droppade anden vid mina fötter.
Vi flyttade oss en bit och tränade igen med ett par av de änder som vi fått in. Vi fick markering i vattensnåret och Vilja var helt spontan vid upptag, men droppade på hemvägen. Skickar jag henne på "apport" så har det i regel funkat, kanske för att vi skapat en minnesbild just med detta när vi tränade mycket med externbelöning.
Här sitter vi apportörer nere och gömmer oss och väntar på att änderna ska flyga över. Det kom inga änder , så vi förflyttade oss. Vilja hade hög förväntan här, så det var bara bra träning att det inte hände mer än så.
Sista dammen blev det några fler änder. Vi stod ganska nära skyttarna, på land. En fågel föll på land ca 40 m framför oss. Den var skammad, det vågade vi oss inte på att hämta så någon annan fick ta. En fågel landade bakom ett litet hus, den fick vi äran att hämta. Riktade upp hunden och bad henne söka, fågeln låg precis bakom huset inne i de täta buskarna och ut kommer hunden med anden i mun! Vilken känsla!
Hon har haft några bekymmer med inlev. Jag tror det beror på ovana. Det har hjälpt att vissla in henne på vägen hemåt.
Avslutningsvis
Vilja som ensam gul hund. Resten labbar.
Efter den här dagen förstår jag verkligen varför man tränar som man gör! Varför grundträning är så viktig. Som inkallning, kontakt och lydnad med hunden, stadga..
Hur hade det liksom sett ut om hunden knallat till fågeln som föll under skyttet där framför oss !?
Hur viktig sökträningen är , att hunden lyssnar på dirigering.
En stor erfarenhet rikare är vi , och Vilja har varit jätteduktig idag.
Nu vill jag bara ut på mer och mer!
Kommentarer
Trackback
