Uppdatering, kurs på elitnivå, och B-provsträning ÖKL

Det har egentligen inte hänt så mycket sedan jag skrev senast i november. Vintern kom och passerade, och det brukar bli en naturlig träningsvila för vår del. Våren har även den passerat, och nu i skrivandets stund är vi inne i mitten på sommaren. Juni fyller snart 4. Tiden går fort.
 
Träningen under våren handlade majoritet om att få Juni helt tyst. Tyvärr så upplever jag inte att apportkastaren har någon uppjagande effekt, utan det är gevärt som har en stor inverkan. Det är geväret som skjuter fåglarna som ger jakten.
Jag gjorde upp träningen som så att Juni fick ett skott mot linjetaget, sedan vände vi om, Juni fick en markering, sedan fick hon linjetaget. Jag varierade också med att gå endel fot. På några träningar fick jag faktiskt henne tyst!  Det kändes så bra.
På nästföljande träning gick jag några steg för fort fram och lade på både vilt och vatten, då kom ljuden igen. Sedan kom Juni i löp och vi tränade inte så mycket under förra månaden.
 

 
I slutet på juni hade SSRK Småland ordnat en kurs helg med Trond Gotterud, ÖKL på lördag och EKL på sön. Min träningskompis anmälde mig till söndagen, och det fanns platser kvar. Efter lite funderande anmälde jag mig! Bättre att gå med hund än att gå som åskådare, tyckte jag. Juni löste faktiskt övningarna bra. Hon sprang dit jag pekade, var lydig på tecken och signaler. Den svåraste övningen vi fick var helt klart att själva markera kastade tennisbollar och gå ut och leta rätt på
dem :O
Innan kursen tänkte jag att Juni troligtvis kommer att vara tyst, det är ju varken gevär eller vilt med. Däremot hade jag en tanke om att hon skulle kunna pipa pga situationen, att vi är i en ny stor grupp och det blir konkurrens. Vi var 8 ekipage som stod på linje och fick 6 olika apporter att lösa. Vid ett tillfälle startade Juni med ljud, och jag fick ett tips om hur jag kan förhindra det. Sättet fungerade under kursen, men har dessvärre inte fungerat på träning hemma. Snarare blivit sämre. Så det sättet känns inte rätt för oss. Det är såklart frustrerande.  Men jag är övertygad om att jag ska lära mig något av detta också. Jag har bara inte kommit på det än.

 
Idag har vi haft ett träningsjaktprov. Jätteroligt!
Två par i öppenklass och en hund i nybörjarklass.  Jag och Juni gick ut i första par som hund nr 2. Genom att vara hund nr2 skulle vi få vår landdirigering allra sist, och då skulle jag ha gott om tid att känna av stämningen. Juni har inte fått något skott på sina uppgifter men vi har följt skytten hela tiden.
Juni började med dubbelmarkering på land. Tog den första fågeln bra, men sprang en hel del på den andra. Sedan söket. 6 vilt som hon plockar in. Sedan dubbelmarkering på vatten, gick också bra. Bra avlämningar.   Se 2 små röda prickar 👇
 
 
 
Därefter kom dirigering på vatten. Jag skickar henne snabbt som fan.... varför gör jag så?!! Dessutom piper hon, tyst, "domaren" hör inte...
Hon simmar ingen bra linje men jag får ut henne efter mycket om och men.   Se bild nedan 👇 , en liten röd prick.
 
 
 
Fram till nu så har jag upplevt henne som tyst. Inget pip när den andra hunden går. Positivt!
Sista uppgift för dagen är land-dirren.  Juni går dåligt fot och jag känner på mig att detta kommer att bli ett dåligt skick. Det blev det, hon pep. Och jag lät henne gå. Jag var uppe i min egen tanke i det och tappade bort henne när hon sprang fel. Hann liksom inte med att tänka. Men hon lyssnar på stopp och tar mitt vänster-tecken, och hon kommer in med fågeln.
 
Efteråt får vi kritik. Jag får kritik för att skicka henne slarvigt, och det gäller både på markeringar och dirigeringar. På landmarkeringen skickade jag henne för snabbt, jag kunde ha låtit henne titta lite längre på nedslagsplatsen innan jag skickade. Nu liksom bara kastade jag iväg henne!
På linjetag likaså. Jag är så hetsig.
 
Tur det är ny dag imorgon och ny träning.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0