viljaochjunibloggen

Juni har (snart 8 månader fyllda) börjat löpa! Det hade jag inte räknat med nu! :O   Liten har verkligen blivit stor fort !!

 

En jakthund måste ju funka i vardagen också!

 

Så vi har varit i Göteborg och hälsat på, åkt spårvagn till Nordstan och bara hängt

 

Till skillnad från igår när jag såg framför mig hur hela kedjan (skicka ut - blåsa stopp - vinkla vänster) skulle gå vägen gjorde jag annorlunda idag och tränade varje moment för sig.

 

Stopp-signal först, (eller ja, först gick vi fot ca 10 min)  med bollkastare. Kastar först ut en boll, långt som fan, för att sen skicka Vilja dit. När hon är en bit ifrån bollen blåser jag Stopp! Å hon får belöning med bollkastaren med ny boll. Svårast här tycker jag är när jag vill utöka avstånden och jag blåser stopp när hon är långt ifrån mig, men nära bollen, då händer det att hon "inte hör" stoppet och tar bollen istället...  Hur träna stopp-signal på långa avstånd?

På promender förstås, men om hon inte befinner sig sådär långt bort då?

 

Skicka på linjetag i samma slänt gick bra, 4 vita dummies hade jag på rad. Hon är inte 100% säker när hon kutar ut, men när hon kommer en bit ändrar hon kroppsspråk som säger "ah! jag vet att det finns en här snart!" 

Gjorde sen vänster-tecken i "klockan" med hund i mitten och apporter kl 9 

 

Å den lilla svarta fick mest springa runt på fältet idag, lämna av en och annan tennisboll tränade vi på förstås.

 

 

Juni fick idag påbörja träningen "lugn och fin vid sidan" / följsamhet. Jag har henne i koppel, klicker i höger -handen och ger godis från vänster.

Jag var ute med henne även igår och gick fot på gräsmattan, och hon är så fin, så fin. En lugn attityd och en önskan om att göra rätt. Jag hoppas att hon behåller sitt lugn vid sidan även när störningar kommer fram. Det tror jag faktiskt att hon kommer att göra, så länge som jag tränar mycket fotgående och med störningar som hon klarar av.

 

Detta är totalt tredje passet jag har tränat fot med Juni, fjärde om jag räknar med hos Maria. Första passet efter Maria fick jag korrigera lite med kopplet när hon gick för långt fram, visa med rösten vad som är fel och vad som är rätt. Hon tycks anamma det oerhört snabbt, för vid båda träningspassen har hon inte gått för långt fram en endaste gång! Jag har henne vid sidan, i kort löst hängande kopplet, säger "fot" och så går vi.

När hon velat nosa i backen har jag visat med kopplet att jag inte vill att hon ska nosa. Jag kan riktigt se på henne att hon tänker till, och så fort hon går i position får hon klick och godbit. Så finkänslig!

     en bit ned på fältet sen tränade jag avlämningar med dummy, på samma vis som jag tränat inomhus nu ett tag. Dvs hand-dutt och godbit när hon kommer till handen. Så fort hon är redo, dvs att hon förstår hand-dutt-kriteriet, ska jag börja klicka först när hon sätter sig och håller kvar dummyn.

Vi tränar också att hon ska greppa dummy från golvet/marken och lämna av, detta funkade även utomhus idag. Snart kan jag lägga på kommando "apport"  =)

 

 

Med Vilja hade jag idag planerat dirigering / vänster-tecken, å stopp-signal. Jag gick ut ensam och lade ut apporter

3 st rakt fram, och 3 st åt vänster

 

Magnus Lindström ska i vår ha en B-provskurs år Flatteklubben Småland, jag tog kontakt med honom och frågade honom om jag inte fick lov att boka honom privat för att lösa mitt ibland återkommande bekymmer med Vilja och upptag av fågel. Det är ju "bara" det vi har kvar innan fler starter.

 

Så igår åkte jag och vovvarna iväg för en träningstimme hos Magnus. Jag hade tre vilt med mig och Magnus hade tre. Magnus hade två krickor som Vilja till en början var måttligt intresserad av att hämta. Jag berättade att jag fått träna varje viltsort för sig och inte har tränat med krickor avsevärt mycket. Magnus gjorde ett par markeringsövningar på ganska korta avstånd i enkel terräng och Vilja var loj. Inte sig själv och jag förklarade att hon brukar visa större arbetslust. Magnus tänkte att miljön här kanske var avgörande så vi flyttade oss. Magnus lade ut några fåglar + kaninen jag hade med mig i ett nytt tätt område med låga granar.

Här var Vilja sig själv, fart ut och in och snabba upptag - härligt !!  Inget tvekan på något vilt utan plockade utan fördröjning, dock kunde vissa avlämningar varit bättre men det kan jag enkelt träna - bara upptagen är ok.

 

Jag fick ett kvitto på att fortsätta träningen så som jag gör; mängd-träna. Endast använda vilt i träningen och sällan dummies. Känns positivt!

 

Juni fick sedan prova hämta en kricka. Och hon är så härlig, min lilla svarta. En naturligt stor jakt- och apporteringslust har hon, och helt tokig i att få kuta iväg in i busken och leta.

Jag satte henne och hade fågeln i västen, hon hade tidigare inte fått lukta utan jag skull prova hur hon bärde sig åt vid första bekantskap av ny fågel.

Jag satte på koppel för att få med henne bit längre så att jag när hon tog upp fågel skulle befinna mig längre bort.

Juni har full koll på att jag har lagt ut något i buskarna och visar tendenser att vilja kuta bort på momangen.

Ungfär samtidigt som jag kopplar loss låter jag henne gå, hon susar ut snabb som blixten och letar letar. Så fort jag ser att hon har tagit fågeln kallar jag in, och hon kommer till mig!

Så härligt att hon utan att ens fått se fågeln innan plockar upp utan tvekan!  Jag gjorde samma procedur en gång till, Juni var då inte lika snabb på att komma in med den - men godkänt!

 

 

Våren 2014, för två år sedan nu, hade jag samma ambition att starta på B-prov nybörjarklass som jag har idag. Skillnaden då från nu är att jag idag har en hund som tycker hämta fågel är roligt.

      Under den första delen av 2014 var det inte så, min hund såg ut som att vilja gå och lägga sig när fågel kom fram. Här levde Vilja inte upp till sitt namn alls, som hon alltid annars gör. Vilja har en enorm will-to-please (att vara till lags), hon tycker att jag är bland det bästa som finns och allt det roliga hon gör vill hon göra tillsammans med mig. En härlig egenskap hon har! Hur skulle jag bära mig åt för att ta fram hennes härliga arbetslust även när det handlade om att hämta fåglar? 

   Den som såg mig då kanske bara fnyste åt mig när de såg min hund och jag sa att jag vill starta på B-prov.

Och faktiskt, så lade jag ned träningen. Jag gav upp, min hund kommer inte att vilja leta efter fågel och att apportera.

Men så av en slump i juli 2014 åkte jag till Alingsås för en B-provträning. Jag åkte egentligen för att prova momenten på dummies, men jag fick som alla andra prövningen på vilt. I slutet på dagen efter inte en hel dans på rosor såg det ut såhär;

 

Vilja och Juni, i "vår" kohage

 

Igår åkte jag och hundarna till Skövde för en träningsträff hos Pia! Det var en stor uppslutning med många golden-vovvar i varierande ålder. Vilja och jag har tränat fotgående och lite mer fotgående. Det var längesen nu som vi var i en större grupp och tränade. Vilja har varit tyst hela tiden, bra.

Jag hade min kasse vilt med mig för nu bannemej blir det inte en endaste dummy med på träning, det är fågel som gäller !!  Lade ut kaninen först i skogen, Vilja hämtar denne felfritt. Jaha?  Tydligen en bättre kanin än den vi hade förra helgen! Mycket beröm fick hon. Sen hade jag även 2 duvor och 1 kaja ut i skogen, kajan gick ok men inte pang på. Behöver träna mer med kaja/råka.

 

Sedan när de andra tränade med skott-apporter (här tänkte jag att Vilja verkligen inte behöver hämta någon sådan apport....)  så jag lade ut kanin och and bakom oss som hon fick hämta. Kaninen till och med roffade hon åt sig innan jag skickade henne - snopet värre!

 

Efter vi var klara fick Juni följa med ut på gärdena, jag skulle kassera viltet till räven - tänkte jag, haha! Jag kastade fåglarna oplanerat ut på åkern och valpen far efter, tar både slitna kajan och slitna duvan och ojoj vilket intresse!

Jag kastade iväg fågel, Juni for efter och hämta, jag kastade iväg den igen och sa till Juni att kom nu så går vi...., Juni for efter igen. Hah! Inget fel på hennes lust att ta vilt iallafall! 

 

Idag lade jag upp träningen lite mer strukturerat:   Jag tog med mig valpen ut på gräsmattan här en kvart och lät henne först hämta en dummys två gånger. Jag kallade in med signal och gav klick när hon lämnade av dummy i min hand. Föll dummyn till backen så fick hon ändå godis för att hon kom ju på min signal, men alltså inget klick. När hon kom med dummy till handen fick hon däremot klick!

Jag satte valpen och sedan när jag var vid samma buske lade jag plötsligt en kråka. Vad skulle valpen göra nu? Jo hon susar ut, greppar tag lite slarvigt om kråkan, jag kallar in, valpen kommer och tappar kråkan ett par gånger på vägen men tar om. Jag blåser hem, har klickis och godis redo för att ge belöning. Jag har faktiskt belönat när hon släppt kråkan vid mina fötter för det är en klar förbättring än att springa runt ifrån mig och medvetet ta avstånd.

Nästa gång Juni fick lov att hämta så låg där en duva. Här hade jag utökat avståndet för jag tänker att ju längre avstånd desto lättare har hon att springa mot mig. Jag kallar in när hon greppat duvan, och hon springer så fint mot mig! Min fina labrador! Nån av gångerna här har hon till och med lämnat duva till handen, och jag har klickat och hon fått godis.

Jag tänker att jag tränar precis likadant som med dummy som med fågel. Inkallningssignal, klicker, handflata fram och godis i näven.

Med dummy så är hon inte ännu lärd att alltid lämna av till handen, men det är bara då hon får klick och godis så hon borde snart fatta helt. Med fågel så får hon belöning för att hon kommit till mig och lämnat av, om fågel hamnar vid mina fötter är nu orelevant - det kan vi träna mer av.  Dummy däremot kräver jag till handen samt att jag ska lära henne mer av "håll fast".

En milstolpe för oss idag att Juni inte sprang åt motsatt håll från mig, utan faktiskt kom in med fågel!  : )

 

Nu söker jag efter svar : är det någon som kan hjälpa mig med min goldentik på 4 år nu som har dåliga upptag med vilt !?

Nu har jag tragglat det här med vilt-hanteringen sen sommaren 2014. Jag börjar tyvärr tröttna....

I början tog hon inte en fågel-j*vel, nu gör hon det mesta ok. Men när det kommer till söket... Hon har bra fart vid varje skick och hon vill ut och jobba, sen när hon finner en fågel så viltvägrar hon. Är vid den en stund, men beslutar sig sen för att låta bli att ta den. Tror säkert att hon gick över ett flertal fåglar idag, men hon fick in alla 7 vilt och hade bra inlev.

Jag förstår inte? Hon känns klockren just nu, ligger högt energi-mässigt och är helt tokig i att träna, jag trodde hon skulle lösa söket bra idag men icke..

Ska jag träna en fågel i taget? Gå tillbaka och hålla på och belöna med blötmat?  Nåt måste jag ju uppenbarligen göra annorlunda.

 

Vilja har iallafall briljerat på vår dirigerings-träning som vi hade innan söket. Vi lade ut tre punkter som vi sen skickade hundarna mot, lade sen ut apporter igen och jag skickade mot en punkt, blåste stopp och vinklade höger/vänster till den andra kända punkten. Klockrena ut-skick, klockrena stopp, klockrena sidotecken!  Första gången idag som vi lyckades med hela kedjan; att dirigera till en punkt!  =)  

 

Jag började träningen med att gå 15 min fot i skogen (kanske är en ny rutin jag borde ha?), runt träd över stock och sten. Vilja har förväntan när vi kommer ut till Gölen, hon vet också att det väntar arbete när jag har gått iväg med dummiesar och förberett.

Efter en kvarts fotgående, som också funkar som uppvärmning innan arbete, skickade jag henne på ett sök. 5 dummisar som jag hade lagt ut i en fyrkant med en på djupet. Vilja tar de två på övre hörnen först, sen de 2 närmsta, sist hittar hon den längst ut. Bra tempo höll hon hela vägen! Ett par-tre månader sen nu som vi tränade sök, så hon tyckte det var väldigt skoj.

1 dirigering följde sen, ospårat (dvs jag hade gått runt och lagt ut så marken är helt orörd), hon går snett men stannar sen av sig själv, jag vinklar vänster - blåser signal och hon hittar dummyn. Bra!

Nästa dirigering har ett litet längre avstånd (fast ändå inte långt), hon går rakare och löser det hela bra!

Dirigering är det vi behöver träna mest inför start på öppenklass i juli på Hallandsmästerskapet. Vi har lång tid på oss, så jag tror vi kommer fixa det. Vi behöver utmaningar!

Vilja har nu gått över till Arion Large Breed Chicken & Rice. Jag ville inte utfordra henne en dag till med Hills.

Jag har köpt kosttillskott Glukosamin som jag tänker att hon får i samband med kvällsmålet.

 

 

Hon fick också börja träningen med fotgående. Jag behöver träna detta mycket mer än vad jag gör.... men att träna fot när Vilja är med på promenader känns inte helt framgångsrikt, därför blir det bara att jag tränar när jag har Juni ensam ute. Juni har dragit lite framåt åt sidan och framåt lite till, jag försöker korrigera så lite jag behöver, hon är känslig och snappar upp fort. Jag har använt klicker och klickat när hon går fint vid sidan. Tror faktiskt hon fattar grejen. Kommandot "fot" har jag lagt på också. En mindre dummy och en boll fick hon hämta.

Att träna inkallning ger inte så många tillfällen när jag har Juni ensam med mig, hon lämnar knappt min närhet! Hah.. Med Vilja ute också så rör hon sig desto längre bort, men då blir inkallingen lite som att hon hänger på Vilja när signalen kommer.

 

 

Sen gick vi en liten promenad. När Juni är med har Vilja plötsligt en större dragning framåt, så då passade jag på att träna fotet då också. Något jag borde träna varje gång, en stund innan Vilja får springa iväg också. Lite för Junis skull med, som jag hade Vilja vid sidan, för att de inte ska leka så hårt.

 

Den motion Vilja får just nu är under våra promenader tillsammans med Juni faktiskt. Nu under veckan har vi dagligen gått en sväng på ca 45 minuter i kohagen , det plus svängar i närområdet har blivit den motion som Vilja också får. Och promenader med Majbritt förstås. Känns skoj att kunna röra sig ute med båda hundarna! Jag njuter av att se dem springa och täcka marken tillsammans, så himla roligt de har ihop.

 

Nu ligger det vilt i duschen som tinar...hehe.. Juni har varit framme där flera gånger. Det blir träningen imorgon, då med vilt och skott!

 

Idag hade jag ordnat med mark att kunna skjuta på! Therese kom med skotten och sen körde vi en träning. Första arrangerade träningen med Vilja som jag kört med på länge.... och det märktes!  Jisses vad het hon har varit. Jobbigt het. Att det var skott med i bilden gjorde henne ännu mer hoppig vid sidan. Men hon har iallafall varit tyst hela tiden, och efter jakterna vi har varit på (som innehållit ljud....) är väl det som känns som det viktiga.

Ett 10-tal skott och vi har väl mest gått runt i snön under pangandet. Lagt ett par linjer med vilt faktiskt, som gick ua. Vilt har jag inte tränat med sen september tror jag.... så det var skönt att hon löste det felfritt. Jag håller fast vid min princip att tränar vi, så är det vilt som gäller.

 

Juni fick sen 5 minuter med fåglarna, en kråka och en liten trut. Jag tycker hon löste det bra! Hon är intresserad av viltet och vill ha det. Kom med det någorlunda till mig iallafall!

 

Vilja ser riktigt taskig ut nu just nu i pälsen. Det här fodret som veterinären rekommenderade (spannmål och frön som huvudingrediens?) är verkligen skit. Enda positiva är att hon alltid äter med god aptit (innehåller säkert smaktillsatser....), hoppas att hon kommer äta Arion lika bra. Jag bestämde mig för att fortsätta med Arion på Juni, samt ha Arion på Vilja också. Skulle hon behöva ngt tillskott för lederna så får jag ge det separat.

Till och börja med så har min första bilresa fram och tillbaka till Stockholm, ensam, gått bra! Minst jobbigt var det att köra upp, ganska jobbigt sen att köra hem + mörkt. När Jönköping närmar sig så känns det som att jag inte kan köra en mil mer, orkar knappt gasa (farthållare??) hahaa....

Min nya honda har gått fint! Tack vare automat och hög gjorde den det hela lite mer enkelt att ta sig ut på E4 från Skogås.

 

Fram kom jag strax innan 12, ett litet stopp i Nyköping hade vi gjort tidigare. Fikat lite, i -12. Kallt skulle det vara idag! En mycket fin eftermiddag hade vi, Maria, Charley Juni och jag.

Vi gick en promenad ned till en isbelagd sjö (så vackert), på promenaden ner börjar Juni med att gruffa på en mötande hund (??), jag pratar med Maria under tiden och tänker inte riktigt på att jag borde korrigera. Det tipsar Maria mig om senare.....

Juni brukar inte gruffa på hundar, kanske var det för vi var på ett nytt ställe och Vilja inte var med i koppel bredvid.

Tränade lite på att kunna gå vid sidan utan att dra för mycket fram. Juni är ganska duktig på att gå i koppel, men gå vid sidan har vi inte kommit igång med så mycket.

 

Maria berättar att hon tränar mycket följsamhet/fotgående, ca 15 min/dag. Åker ut till nya ställen och istället för att sätta igång och kasta apporter så går hon, nya miljöer och fortsatt träning på att gå nära.

Jag har väl tränat detta med Juni max tre gånger, så första riktiga träningen var idag. Juni svarade på träningen riktigt bra, tycker jag! Hon går naturligt bra vid sidan, luktar lite på backen av och till men då behöver jag bara visa vad jag vill så svarar hon bra på det.

 

Sen kom något spännande! Jag och Juni ställde upp oss (första gången för mig med en labrador vid sidan, så roligt!), Juni har fokus på en gång framåt och förstår att ngt skoj kommer att ske.  Jag har kopplet lätt runt henne för att kunna hindra ifall hon sticker, hon sitter kvar stadigt trots sekunden efter jag tagit bort kopplet och skickar då. Juni har varit överlag spontan på vilt, dock lite mer tid på fasanen. Mås och kråka ua. Så skönt att intresset finns där! Dock så har intresset för viltet varit högre än att komma till mig på min signal, hah!  Första gången hon struntat i den. Får helt enkelt träna mycket mer på inkallning, i alla situationer/miljör och med störning.

 

Vintern har anlänt till Jönköping med kalla temperaturer och snö. För några dagar sen hade vi endel snö, det har töat endel men kallare temperaturer väntas så det som ligger lär ligga ett tag till! Vintern gör att vi är inne mycket kvällstid, det finns liksom ingen större motivation att vara ute när det är mörkt och kallt. Tänk vilken skillnad det är mot sommaren.....nu längtar jag verkligen efter ljusa kvällar. Det är framförallt det som jag saknar mest under vintertid. När ljuset och behagligare temperaturer återvänder kommer Juni att vara tillräckligt gammal för att följa med på promenader, jag längtar! Än så länge har vi inte ens lämnat närområdet, men inom kort går vi ned till Sannabadet. En promenad på 1,5 km dit och 1,5 km hem, när hon har passerat halvåret lär det väl inte vara för långt? Lite koppel-promenad först sedan möjlighet för henne att röra sig fritt.

 

Med träning så tränar vi smått korta stunder. Mycket inkallning, lämna sittande, gå ifrån och blåsa inkallning med ryggen emot. Mycket spontana inkallningar , "komma till handen".

Endel stadga, hon är duktig. "Satt hund sitter", så är hon verkligen. Tränar avlämning, men nu när det är snö blir det att försöka inte blanda in snön så mycket. När jag skickar henne säger jag "Juni" och hon hämtar.

 

Planerar smått för vad för kul vi ska hitta på i vår.....

Idag har vi en lugn dag och jag ägnar dagen åt lite planering.

 

Jag har anmält mig till Hallandsmästerskapet redan nu, som äger rum i juli. Vi ska prova öppenklass, har jag nu bestämt mig för. Behöver nya mål. Att vara kvar i NKL känns för fegt, provet går ju med dummies. Det blir förstås bara ett stort glapp med dirigeringar samt att gå i par. Men vi får testa! Vi har ju kommit sist tidigare liksom.

 

Vi kör igen på Poängjakten, 9 april. Kämpar på....

 

Med Juni slog tanken mig om jag på samma Hallandsmästerskap skulle prova NKL med henne?  Det hänger förstås på hur mycket vi hinner träna, om vi hinner träna något vatten. Lilla valpen har ju ännu knappt badat! 

Vi får se, helt enkelt!

 

1 januari. Ett helt nytt år framför. Visst är det en speciell känsla? Alla ska vi också bli 1 år äldre. Vilja blir i april 4 år, Juni blir nu i januari 6 månader och jag själv...efter att ha slått på miniräknaren, blir 28 år.

 

År 2016 hoppas jag blir ett år för mig där jag får lära mig ytterligare om gundog-training. Denna fascination jag hyser inför träningen av apporterande fågelhundar. Det är så roligt! Vad fyllde jag egentligen min fritid med tidigare!?

 

Det här året har jag, till skillnad från tidigare år, två hundar att träna. Två hundar att lägga upp träningsmål med, planerande av starter, gå kurser med. Jag ser fram emot allt jag förhoppningsvis kommer att lära mig.

 

Träningen med Juni ser jag fram emot träningsträffarna hos Maria, där den första äger rum 17 januari. Snart ska Juni få börja nosa på apporteringen av vilt. Juni är duktig på att komma till mig flera gånger på promenaderna, samt att hon har lärt sig att lämna dummy till min hand. Hur kommer det bli med vilt?  Jag tror inte att hon kommer viltvägra, snarare får jag fundera på hur jag ska få henne att lämna av. Med andra ord, en helt annan träning än den träning jag haft med Vilja.

 

Träningen med Vilja blir att fortsätta i de banor som jag tränade föregående år. Mycket vilt, mycket fotgående. Nån gång ska det väl sitta på B-prov!

 

Några kurser under våren har jag ännu ej funderat på, knappt kollat heller. Det återstår att se vad det kommer bli för kurser under detta kalenderår.

Jag är inte den som anger några nyårslöften, däremot så ser jag fördelar i att titta över hur det gångna året har varit - samt med spänning blicka framåt, vad kan det nya året innehålla?

 

2015 är ytterliggare ett bra år för mig som har innehållit många roliga hundaktiviteter. De första månaderna av året spenderade jag träningen mycket målmedvetet. En inofficiell start på jaktprov hade jag i sikte i april, och vi tränade och vi tränade och vi tränade. Morgonen på startdagen har jag feber och känner mig rätt kass, men med tanke på de all träning jag lagt ned under vintern så var jag bara tvungen att åka. Nästan 20 mil enkel resa, det var en pärs. Hela dagen var tuff pga feber. Men vi presterade och gjorde vårt bästa den dagen, kom också på en andra plats!

Ett positivt resultat gjorde att jag under hösten vågade anmäla mig till officiellt B-prov. Dock kom löpet emellan och jag tappade den stora lusten jag hade. Trots mindre motivation att starta, gjorde vi det ändå i september utanför Linköping. Det gick ok, inte mer än så. Inget pris, men jag har fortfarande förhoppningar på att år 2016 kan innebära något pris på B-prov.

 

När jag blickar tillbaka så inser jag hur mycket jag faktiskt har varit ute på. Kan inte låta bli att vara stolt över mig själv och min hund, som oftast inte gör bort oss!

 

Det som ändå är det största som har hänt under 2015 är mitt val att skaffa en till hund. I början av året kände jag tydligt att nej jag ska inte ha en hund till. Vilja tog all min tid och att börja träna en valp var inget som lockade. Men så hände något.... där på Jaktleken den 2:a maj. Jag bestämde mig; jag ska ha en hund till och jag ska ha en labrador! En labrador? Hm. Inte har jag kunnat sett mig själv med en labbe? Jag visste vad jag ville ha och jag ville ha en riktigt duktig jakthund och apportör. På köpet vill jag också få en lika duktig uppfödare som kan lära mig ännu mer om jakten och des träning av en apportör. Jag spenderade många, många kvällar vid datorn där jag sökte efter "rätt uppfödare". Sen bara av en slump när jag klickade runt så fann jag Maria, Maria på Blackbound Gundogs som skrev på sin hemsida att en tik är dräktig. Vi pratade i telefon, jag åkte upp till Stockholm för att hälsa på henne och tiken, och efter några dagar när valparna var födda fick jag veta - det finns en tik till mig!

Jag har aldrig ångrat mitt val av att skaffa en valp, även om det innebär mycket tid och andra uppoffringar. Jag sitter här nu med två hundar i soffan, som tycker lika mycket om varandra som jag tycker om dem!

 

Jag ser fram emot ett nytt år, med minst lika många hundaktiviteter som det förra!

Vi har gått vidare till utomhus med det som vi tränat inomhus innan, men nu har jag höjt kraven. Juni klarar numera att hålla dummy och följa med mot min hand (hand-dutt) i ett par meter när jag backar. Klick, toppenbra!

Jag har slängt iväg en dummy ikväll ute på gräsmattan och låtit henne gå på den, hon springer fram och greppar några fler gånger ett korrekt grepp (och inte i kanten), springer mot mig....jag sträcker fram min hand....jackpot! Vi har nu kedjat ihop! Utsträckt hand = kom till handen få godis, valpen kommer med dummy i mun mot handen och får godis! Happy moment!

 

Mellan att få hämta apport tränar vi också stadga. Jag delar upp momenten. Tränar jag stadga så tränar jag bara det, dvs hon får inget hämta när hon sitter kvar.När hon hade suttit kvar en stund och jag belönat och dummyn låg kvar framför henne så satte hon fart, men hejdade sig med en gång. Så visst förstår hon att det är sitta kvar som jag vill att hon ska göra.  Tränar jag inleverering av apport låter jag henne gå på en dummy jag kastar 8-10 meter, sen tränar jag på att komma tillbaka till mig.

 

Vad som är viktigt nu är att inte belöna felaktiga grepp. Då får belöning utebli, så att hon får själv komma på att det är det korrekta greppet (gripande rätt över dummy) som ger belöning.

 

Alltså. Måste älska klicker och hand-dutt!

Efter att jag börjat åka mer på ojämna vägar i jaktsammanhang så började jag fundera på ny bil. Att det skulle bli såhär snart trodde jag dock inte, men här är den! Min och hundarnas nya bil!

 

Juni blir 5 månader idag, tjoohoo!  Det firade vi med att åka till skogen, båda hundarna fått springa fritt i skogen och de tyckte det var så roligt.

Vilja fick ett par linjer i skogen, det är så dags nu att börja komma igång och träna. Jag vet ju att det ger mig energi, det är bara så svårt att komma ut i tid under den här årstiden.

 

Jag och Therese har iallfall trots mörkret setts en stund. På elmiafältet fick det bli idag, under den belysta delen. Jag hade Juni med och detta var första gången som jag "arrangerade" en träning med henne. Vilja tyckte nog det var konstigt att inte vara den som fick bli tränad idag! : o

Vi gjorde lite sitt stanna kvar. Therese hade Loka med sig (1 år äldre än Juni), inga apporter medverkande utan bara jaktlydnad.

I slutet hade vi tog en fågel som Juni fick bekanta sig med. Det går fint, hon har bra intresse, men väljer att springa bort från mig och "äga" fågeln. Får bli att träna med koppel så att hon inte självbelönar sig. Börja träna på fotgående, belöna på vänster sida. Just nu går hon mer på höger sida bara för det är ju från den fickan godiset kommer....ups...

 

Nu är det tyvärr regn och blåst igen, så himla ledsamt väder !!!!! Blir säkert ingen vinter i år.

Nu har jag tränat några klicker-pass med Juni och det går framåt.

 

Steg 1:   Sitta på golvet med valpen framför, hålla fram dummy strax ovan valpens huvud och klicka så fort valpen aktivt griper dummy.

 

Steg 2:  Sitta kvar på golvet och klicka vid gripande. Nästa krav blir att vänta till valpen håller något längre, bara 1 sek längre. Klick och belöning (valp hinner här själv släppa dummy)

 

Steg 3: Stå upp, valp sitter ned och dummy stäcks fram strax ovan huvud. Klick vid gripande ett par gånger, nästa klick vid ett hållande 1 sek.

 

Steg 4 : Stå upp, hålla fram dummy, valp griper och efter några sek hållande kommer klick. Jag försöker att ta dummyn samtidigt som jag klickar, så att valp förstår att momentet innebär att jag ska ta dummyn och inte att hon ska släppa så den faller till golvet.

 

Steg 5 : (provat första gången nyss) Stå upp, valp griper och håller dummy - jag backar 2 steg och håller fram min handlfata = hand dutt. Valp släpper dummy. Gör om, gör om en gång till. Gör om igen- KLICK! Valp håller kvar dummy samtidigt som hon går mot min hand! Moment slut, jackpot-belöning (eller ja, resten av foderbitarna) DUKTIG VALPIS !!

 

Nu börjar vi kedja ihop! Vi tränar avlämning, genom hålla kvar dummy och komma till min hand. Vi tränar avlämningar utomhus hela tiden, jag kallar in genom att hålla fram handen, valpen tycker det är jättekul att komma. Hon tränar ju sig själv till att få godis, verkar hon tycka! Vi tränar avlämning genom att kuta åt mitt håll när jag också rör mig åt motsatt håll från apport, visslar in samtidigt som hon kommer åt mitt håll.

Pö om pö går det. Några minuter om dagen.