viljaochjunibloggen

Härliga sommar!

 

Vilja har idag påbörjat simträningen i vårt träningsprogram

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Shorts, pikétröja, keps och vattenflaskor - nu är det sommar! Vintern är så långt borta man kan tänka sig just nu!

 

Gölen är vårt standard-ställe sommartid. Man kan kasta åt varandra, man kan kasta åt sig själv och sedan skicka från ett annat håll. Man kan variera landarbete med vattenarbete osv osv.

 

Vilja har fått enklare basicträning idag, bollkast i vatten som jag sedan skickat som linjetag. Mycket simning och det tänker jag är bra med tanke på att vi introducerar simträning i träningsprogrammet om en vecka.

Uppvärmning, nedvarvning och stretch både vid bilen innan paus och stretch igen hemma.

 

Juni har varit lugn och fin när hon varit med vid gölen vid första gången! Två hundar var där redan men ingen träning utan mest prat. När Juni var lös ifrån mig kvackade jag till lite och kastade i en apport i vattnet för att se om hon hoppar i. Gölen består av gungfly hela vägen runt och det är således ingen 'strandkant', så det är magplask i som gäller och sedan försöka klättra sig upp.

Hon stannade 1-2 sek vid kanten innan hon flög i, tjoho! Jag har fått hjälpa henne upp då och då så avlämningarna har varit lite svårtränat.

 

Juni har kunnat se apport kastas i vattnet, skickas mot ett litet sök bakåt i skogen och sedan skickas UT mot apporten i vattnet. Bra jobbat!

 

I förmiddags åkte jag och min lilla svarta mot Ulricehamn för att träna tillsammans med Kris. Veckorna går fort, det var nu 1,5 månad sedan jag sist var där.

 

Hos Kris känner jag mig som en elev, som är nybörjare. Jag har så mycket att lära.

Kris lade upp träningen och han plockade med sig sina fjärrutlösta apportkastare (bumber-boy?), apporter och ett gevär (!)

 

Ut på fältet gick vi där gräset hade växt enormt mycket sedan mitten på april. Nu är det verkligen sommar! Varmt och soligt var det, den svarta var varm och jag var också varm. Egentligen något för varmt att träna, men som tur var svalnade det på sedan med lite mer svalkande vind.

Vi stannade på fältet och Kris gick ut och kastade ut 4 apporter ut i ett område. Innan området var det terrängskifte där fältet slutade, en sluttning ned och sedan lövträd och ganska tät terräng.  När Kris kom tillbaka skulle jag just börja att berätta att Juni har en tendens att knalla när jag ska skicka ut henne, men jag hann inte berätta för vips så hade hon redan stuckit. Utan att jag ens visat med tecken !! Gaaah!! Efter sprang jag och efter mycket om och men stannade hon upp och fick inte tag på någon apport. Jag kom muttrandes mot henne, hon verkade inte fatta ett dugg varför jag var arg och vart inte särskilt låg heller... en tuff tik är hon visst!  Jag kopplade på och gick med bestämda steg tillbaka med henne. Hon satte sig och Kris' spaniel fick gå. Lustigt nog är hon hur cool som helst när annan hund får hämta, inga tendenser att knalla eller tycka att det är jobbigt. Men när hon är på g att skickas, då fattar hon inte stadgan!?

 

Det blir som svårt också hur jag ska träna in det (linjetags-tecknet) att hon måste vänta på mitt ut-kommando innan hon får lov att gå. Kris uppfattar det som att jag stressar henne genom att belöna när hon sitter kvar, att det kan göra henne osäker.

Kanske ska jag ha två punkter utlagda och visa henne mot en, men sen vända om och ta en annan?

Ja, träning fortsätter!

 

Avlämningarna har inte funkat så bra idag. Om det var på grund av att hon var varm och hässjade eller vad det berodde på. Vet ej. Dåligt grepp, tappar apporten och håller ej fast vid avlämning. Så vi får träna avlämningar ytterligare, jag tror inte det är hennes fel att det blir fel utan mitt. Kanske glömde jag bort att påminna henne om "hääär" och att hon då kom bort sig med apporten och det blev fel. Jag har ju bilden i mitt huvud hur avlämningen ser ut och hur jag ska träna.

På något sätt blir det så mycket annat också som vi tränar hos Kris , många nya moment att avlämningarna får jag liksom träna separat hemma och befästa. Tänker jag rätt? Eller det låter inte helt rätt...

 

 

Tecken höger-vänster-ut har vi inte kört igång på allvar än mer än nosat på. Men nu är det dags!

Juni sattes på grusvägen , vi stod på fältet, och två apporter kastades höger och vänster 6-7 meter ifrån henne. (Första gången Juni gör denna övningen.) Jag skickar henne mot den först kastade och hon löser det bra!

Kris använder alltid synliga apporter och enkla vägar när höger/vänster tränas - hunden ska alltid lyckas. "Har träningen känts alldeles för enkel så har det varit en lyckad träning"

 

Vid skick rakt bakåt kastades 2 apporter över huvudet på Juni, och vi skulle se om Juni kunde skickas bakåt en andra gång - det krävdes lite mer retning bakåt sedan med en synlig apport så att hon så fort hon vänt om såg apporten.

 

När det gäller hur hunden ska vända sig UT bakåt hurvida vilken hand föraren håller upp har jag undrat hur man lär in det. Beroende på hur vinden ligger ska jag som förare avgöra vilken hand jag skickar bakåt med, och hunden ska i detta läget vända åt det håll min hand visar. Tex vänster hand UT ? hunden vrider sig åt vänster.

 

Vi pratade om stopp-signalen om hunden alltid ska sitta efter stoppet (något jag har funderat över ibland). Svar ja: om det är en orutinerad hund som behöver lugna ned sig efter stoppet. En äldre hund som alltid tar tecknet kan dock stå såvida hunden lyder tecknet.

 

Tecken-träning anser Kris är tråkigt/stressande för hunden och vill bryta av med linjetag där hunden gör av med sin energi efteråt. Låter vettigt!

 

 

Efter "tråkig tecken-träning" skulle vi avsluta med lite skoj - vår första walk-up!  Kris gick med sin spaniel vid sidan och utplacerade hade han sina två apparater med dummies riggade. Han tryckte på en knapp, apparaten kvackade, upp kommer en dummies flygande som Kris skjuter ett skott med geväret på. Kan ju inte bli mer likt en jakt eller ?!  

Här turades hundarna om att hämta - bra övning för en unghund. Juni har varit otroligt lugn vid sidan och jag vågade ha henne okopplad efter andra apporten.

Då Juni söker min ögonkontakt - ja för att jag tittar ju på henne - gav Kris råd att ha mina ögon framåt, då tittar hunden också framåt. När jag ska skicka Juni på en markering vill jag ju inte att hon ska titta på mig... Så så fort hennes markering kom skickade jag henne så fort dummiesen landade på backen. Att jag skickade så pass snabbt gjorde att hon knallade på andra apporten, ops! Jag kutade efter "nej nej nej nej nej", tills slut stannade hunden, puh. Tillbaka gick vi och jag förstod att det var jag som hade varit för snabb med att skicka henne på apporten innan.

 

En balans det där, verkligen. Jag vill ju skicka henne när hon har ett fint fokus framåt, men jag kan inte skicka henne om hon inte visat sig vara stadig.

 

Ev ska jag återkomma till Kris med jämna mellanrum! Det ser jag fram emot!

 

 

 

Den senaste månaden har jag tränat mycket avlämningar från vatten med Juni. Inledningvsvis gick det inte alls bra, hon bara skakade sig. Jag tänkte att det här kommer aldrig att gå att lära henne...

Jag fick tänka efter hur jag själv var i träningen och jag kom då på att mitt kroppsspråk gjorde att hon skakade sig. Jag ville ta apporten ifrån henne och jag böjde mig därför fram = hon släpper och skakar sig. Jag kom då på att jag istället behöver sträcka på mig, luta mig något bakåt och låta henne komma till mig. Vips! Så har det redan gått bättre! Släpper hon apporten och skakar sig så har jag gått fram, haffat henne i skakandet och muttrat lite.

 

Platsen jag har tränat på har varit nästan bara på våra promenader vid Vättern och för smidighetens skull har jag haft tennisbollar. Nu när hon börjar förstå hur avlämningen går till kan vi börja va på andra platser och med andra apporter.

 

En härlig träning bland maskrosorna fick vi idag! Utifrån min träningsplan som jag fick ihop igår fokuserade jag en massa på fotgåendet idag. Vilja har gått bättre, men inte helt bra. Jag behöver få tillbaka henne betydligt mer och en bra riktlinje jag fick höra idag var "om du inte kan göra en vänstersväng obehindrat, då går hunden för långt fram"  och jag kan typ aldrig göra en vänstersväng utan att snubbla på hunden... Så! Träning i form av att bli filmad och granskad av träningskompisar var det på schemat idag. Att hamna på film är något som borde ske på samtliga träningspass, bara för att man ser sina små-fel (som blir stora ur hundens synvinkel) så himla tydligt !!

 

Jag bestämde mig för att sätta mig ned, ta god tid på mig och skriva ned en träningsplan för Vilja. Detta kommer underlätta planeringen när jag väl är ute och tränar sen!

 

 

Jag har tröttnat på att hålla på med vilt och att det aldrig känns helt bra, så pausen ifrån vilt-träningen är fortfarande på paus. I höst finns det många tillfällen att starta på prov, så jag kommer ha tid att träna det senare!

 

Träningsplanen som jag nu satt upp gäller Hallandsmästerskapet som går liknande ett B-prov fast med dummies. Steget från NKL till ÖKL är stort och jag är inte säker på att vi kan momenten; dubbelmarkeringar på land och vatten och dirigeringar detsamma. Men förra året startade vi i NKL och det gick fint, så att träna inför ÖKL och prova att starta där är ju verkligen en spark i baken!  Jag ska bara höra med provledningen en gång till så det är ok. Något pris på B-prov har vi ju inte...

 

 

MÅL: Att klara av momenten i öppenklass på "Hallandsmästerskapet" 24/7-2016

• Fotgående i par
• Dubbelmarkering på land
• Dirigering på land
• Dubbelmarkering på vatten
• Dirigering på vatten
• Sök

Jag sitter på SSRK's prov och kollar upp möjliga provstarter för mig och Vilja i höst. Åh, jag skulle så gärna vilja starta och få ett 1:a pris! Hur svårt ska det egentligen vara?! 

Från augusti till oktober finns det sex olika möjliga tillfällen för oss att starta. Kanske det kommer ut fler under sommaren. Någonstans så känner jag samtidigt att jag behöver pausa träningen inför B-proven, jag känner att det annars tar för mycket än det ger. Så vi tränar med dummies bara ett tag nu.

 

I slutet av juli har vi "Hallandsmästerskapet" (ett upplägg som b-prov fast med dummies) som jag har anmält oss till öppenklass. Jag anmälde mig tidigt under året som en sporre att träna utvecklande. Jag vet inte om det ens hade gått vägen för oss att starta, dirigering är vi inte så bra på. Men vi har gott om tid på oss att träna.

Om jag orkar kan jag köra vilt-träningen parallellt, annars fokuserar jag på dummies och tar isåfall upp träningen med vilt efter HM.

 

Igår hade vi en rolig träning precis utanför stallet, i beteshagen där. Hagen har olika öar som vi använde som dirigeringspunkter. Vi lade ut punkter rakt ut, och åt höger och åt vänster. Min plan var att kunna skicka rakt ut, blåsa stopp och vinkla sidotecken. Så blev det inte. När jag skickade Vilja UT så drogs hon åt sidorna. Gör om, gör rätt! Hon är lyhörd på mitt nejjande eller stopp-signal när hon går fel, men hon behöver uppmaning att gå rakt ut. Så min plan att träna stopp + sidotecken gick sig inte riktigt. För att kunna träna det tänker jag att jag behöver ha en starkare dragning rakt ut, för att då få en säker Vilja som går rakt ut. Förmodligen behövs en kastare.

 

Juni fick vara med en stund i slutet och var då tillsammans med en annan (för henne okänd) hund. Det gick helt ok!  (Annars föredrar jag fortfarande att träna henne ensam.) Visserligen knallade hon ett par gånger och var nyfiken var den andre hunden gjorde under fotgåendet, men att hon knallade var helt mitt fel som inte hann förbereda henne på uppgiften. Hon är fortfarande otroligt lyhörd och lätt att lära, så jag är inte särskilt orolig att hon kommer att bli jobbig på något vis att träna.

Jag har fokuserat på fotgående och avlämningar. I fotet så bara följer hon med, drar inget, går lugnt. Det är som en lättnad! Avlämningar gick fint också.

 

 

I förra veckan var vi på "jaktleken" utanför Skövde!  Att jag inte har skrivit något om det förrän nu beror på att jag var besviken över vår prestation. Vilja kändes inte med mig på något vis, hon var alldeles för överladdad och gick dåligt fot. En konflikt redan vid fötterna skapar inga bra förutsättningar för fortsatt bra arbete... Jag kan dock inte skylla allt på hunden, uppenbarligen ligger felet hos mig eftersom det inte kändes bra. Vilja gör ju alltid sitt bästa.

 

På något sätt känns det inte som att vi kommer vidare. Vi behöver fortfarande träna massa fotgående. Träna massa dirigeringar. Dubbelmarkeringar. Jag har liksom tappat glädjen nu i träningen för att jag så gärna vill komma vidare på proven. Så det är inte alls bra... Så just nu släpper jag tanken på prov ett tag!

 

Vi fokuserar istället mer på fysträning just nu. Vår hundfysioterapeut Sandra Franic hjälper oss med träningen för att öka smidighet/muskulatur hos Vilja som verkar avlastande. Vi har börjat med vattentraska i Vättern och simträning. Hundarna badar var och varannan dag och vi har kul !

Vi ska boka en tid för massage härnäst och jag ska få lära mig fler stretch-grepp. Jag stretchar Vilja efter varje högre grad av fysisk aktivitet (vatten-träning, jakt-träning, intensiv lek) och det går bra. Jag lär mig hur hon känns och jag kommer också märka förändringar snabbt.

 

I samband med att hundarna badar dagligen tränar Juni och jag avlämningar från vatten. Det går sådär. Första passet som jag skrev om gick ju faktiskt jättebra. Efter det har det gått inte lika bra.

Jag har skaffat godare belöningar i fickan som hon får när hon har lämnat av utan att skaka sig. Eller egentligen så får hon belöningen redan när hon kommit upp till mig med apporten - utan att skaka sig - , men det händer att hon släpper apporten samtidigt. Men jag tänker att jag får shape'a in det framöver när hon har lärt sig lite mer.

Så det är bra att vi har hela sommaren på oss att fortsätta träna!

 

 

Häromdagen när jag blåste stopp till hundarna och Juni kom emot mig istället för att stanna på plats gjorde mig varse om att vi behöver komma igång och träna stopp-signalen på allvar! Sagt och gjort; jag tog med mig bollkastaren med ett par tennisbollar och gick med Juni till hagen utanför stallet. Detta blev också en ny nivå av stadga; sitta kvar när en tennisboll flyger iväg högt och långt. Jag gick sedan ut och letade upp bollarna själv, och lät Juni gå på "fritt". Vilket gör att hon springer ut till området där hon sett bollarna falla, bra -tänkte jag! Nu i hennes iver får jag möjlighet att träna på stoppet. Jag blåser signalen - jag får kontakt - inväntar sitt och Juni får en boll med kastaren! Detta behövde jag inte göra mer än ett par gånger, sedan hade hon otroligt fint reaktion på signalen!

 

Under kvällspromenaden i det fantastiska för-sommar-vädret tog jag med mig en dummy ut när vi gick ned till Vättern. Min plan var att träna avlämningar från vatten. Jag trodde att Juni skulle vara mycket mer benägen att släppa dummyn och skaka sig än hon faktiskt var.

Vi har fortsatt att träna avlämningar på land och jag har tänkt mer på att öka värderingen i belöningen lite (ha godare godis när hon har lämnat av bra) ,  och avlämningarna går fint. Därför kunde jag förstärka med "häääär" när hon kom upp ur vattnet och hon fattade bra att hon ska komma och lämna av och skaka sig sedan.

Skak-träningen fortsätter :)

 

Vi har tränat mer på stadga vid vatten också, att inte få hämta allt (eller ja, jag kastar inga apporter än, utan mer små pinnar vid stranden som hundarna får simma efter). Eller snarare inte vara den som hämtar. Ibland får Juni vara passiv och Vilja får hämta något. Och det går bra! Juni har en stor dragning på vatten men hon är samtidigt lyhörd.

 

Imorgon ska vi till Skövde på Labbe/Goldeklubbens Jaktlek!

 

Vi har haft en fin eftermiddag igår hos Maria! Jag är så tacksam för Maria och valpen efter henne. Juni är så fin, och det hela kommer bara naturligt. Följsamhet, lugn vid sidan, stadig (mestadels), stort viltintresse och vara tillags. Matte däremot! Hon är den som behöver lära sig. Men det är ju därför jag har skaffat denna hund!  Så jag är tacksam för all hjälp från Maria :)

 

Vi har börjat med jaktlydnad; fotgående som gick bra, och sedan stadga i grupp. Sitt stanna kvar, och kalla in en och en.

 

 

Den lilla har växt så fort! Snart 9 månader gammal har Juni varit på en träning både med skott och med dummies utflygande från katapulter!

Vi har idag varit hos en ny bekant, Kris Camps, utanför Ulricehamn. I några timmar har mina båda hundar kört ett pass var och Juni var först att börja. Kris gick ut i ett område vid slutet på fältet in i ett buskage och kastade där 2 st dummies. Jag skickade på "sök"  (härefter fick jag lära mig att det kan vara mer praktiskt att skicka med "UT" tack vare den naturliga dragningen framåt, att hunden faktiskt Vet att något finns där) det löste hon bra!  Bra avlämningar också! En dummy sedan bakåt, fler dummies framåt i buskarna. Skicka på först sedda, sedan sist sedda.

 

Katapulten sköt sedan en dummy, + sa kvack kvack (haha!) i 90 graders vinkel från buskarna. Juni hade kvar fokuset till buskarna och vek därför av direkt dit när jag skickade. Kom tillbaka snabbt och smidigt men kände sig osäker på dummyn som flugit ur katapulten. Ja, en sån mojäng ser vi ju inte till vardags! Fjärrstyrd dessutom.

 

Efter lite fokus åt det hållet skickade jag sedan mot buskarna igen. Och hon kom ihåg! Hon låste sig dock vid busk-kanten (barriär) men kom på sig själv efter ett tag att i buskarna har hon varit förut och jobbade sig sedan inåt och fann apport.

Inkallnings-signal har jag haft på efter varje upptag för att hjälpa henne komma ihåg att komma tillbaka hem.

 

Vi har mycket att träna nu, min lilla svarta och jag. Dags att börja mängd-träna linjetag i alla terränger inkl terrängskiften, varvat med sök. Gärna få in lite höger/vänster också.

 

 

Och Vilja min Vilja, myror i brallan har hon och är helt tokig i att få hämta dummies. Vi har använt samma buskage som vi har skickat till. Och en annan katapult var riggat 20-30 meter åt vänster och skickade dummys bakåt, den skickade dubbla som Vilja och sin spaniel-kollega varvades med att hämta.

Kris riggade vittring 10 m på fältet framför buskaget. Meningen var att skicka hunden över detta område. Vilja fastnade lätt och jag fick blåsa stopp + UT några gånger innan hon gick med på att jaga i buskarna istället. Och där fann apport! Bra! Hade kunnat önska ett mer exakt Stopp bara..

Vid nästa övning gjorde vi tvärtom och då hade kastat ett par dummies synligt i buskaget, men lite dolt gömt apporter 10 m framför buskaget. Jag skickade Vilja, blåste min söksignal och hon efter nån sek hörde signalen, jobbade sig tillbaka och fann apport.

 

Vi lade sedan dummies åt höger, samt rakt fram i buskagen.  Vilja släppte inte höger-sidan därför lät jag henne springa rakt ut. Skickade sedan diagonalt till högersidan då det inte fanns någon apport kvar rakt fram.

I slutet sen bad jag både om omkast i buskaget samt ett skott, för att öka dragningen. Nu hade jag en hund som målsäkert sprang rakt ut, jag kunde stoppa, och vinkla höger. Bra!  Jag försökte tänka på att ha dummyn mellan mig och hunden, men tror nog att jag blåste stopp lite för tidigt. Nu gick hon rätt för att hon tidigare varit i det området.

 

NU BORDE JAG GÖRA EN TRÄNINGSPLAN !

Juni fick vara med igår på vår träning med två andra hundar när vi började med jaktlydnad.  Åh, hon är så fin och följsam den hunden. Utan kommando bara går hon lugnt vid min sida på väg mot träningsplatsen. Som att hon är född i den positionen!

 

Vi gjorde stadga i grupp, och hon är så härlig som bara sitter. Inkallning en åt gången, det gick också bra.

Några skott avlossades (skott med "leksaks-pistol"), några kast. Juni fick hämta ett par dummies som jag kastade. Hon har fortfarande inte helt spontana upptag och inte helt stabila grepp. Jag tror det är jag som borde träna i mer "brötig" terräng (som Maria sa till mig). Kanske upptagen och greppen kommer när hon måste anstränga sig i terrängen?

Avlämningarna gick bättre!  Tror inte jag fick en dummy på mina fötter nån gång faktiskt.

När vi skulle börja kasta markeringar åt varandra valde jag att gå med Juni till bilen och byta hund.

 

Jag tänker på uppvärmning med Vilja nu innan arbete och jag tror vi blev uppe i 15 minuter (som Sandra rekommenderat). Under den kvarten gick vi fot mot träningsplatsen samt lade ut 2 st linjetag (det ena rätt långt, över 100m) innan vi började med markeringar. Vi stod i en triangel och kastade åt varandra. Jag tog de flesta som dubbelmarkeringar, som Vilja löste fantastiskt bra. Vilken arbetsglädje hon urstrålade! Nu blev det dummies igår på träningen trots att jag ämnar att mest använda vilt. Dock klagade inte Vilja haha....

Efter markeringarna fick hon hämta linjetagen som hon hade full koll på!

 

Det känns som att jag har två hundar som är tvärtom mot varandra. Juni tycker inte att dummies är så jätteroligt, hon har ett starkare driv till fågel. Ska jag kassera en fågel i skogen tex så kan hon gång på gång vilja springa tillbaka för att hämta. Vilja har ett större tryck under tassarna när en dummy kastas jämfört med en fågel. Och kanske är det så, att jag framöver får släppa B-provstankarna med Vilja för att hon inte tycker det är roligt. Vi får se. Jag måste iallafall starta officiellt ett par gånger till för att veta.  Så får vi starta desto mer på WT om det skulle visa sig att Vilja inte kommer vidare i B-provens värld.

I helgen gick vårens Poängjakt av stapeln!

 

Vilja hade start-nr i den nedre halvan av hundarna, därav en senare samling för oss. Jag var där en timme innan beräknad samling, dock visade det sig på grund av strykningar att Vilja skulle få starta tidigare än vad jag tänkt. Så den tiden jag hade tänkt spendera på att studera provet blev obefintlig, och jag fick istället rasta av hundarna och sen värma upp Vilja.

 

Fram till starten gick vi (läs studsade), och jag hade till skillnad från alla andra gånger inte sett något av provet. Vilket faktiskt kändes ganska skönt.

 

Provet börjar med två landmarkeringar, duva först. Det löste hon bra, lämnade av fint. Andra kastet var en kaja, detta gick inte alls. Hon gick ifrån, noll poäng. Vi fick ett omkast och då tog hon den. Japp.

Sedan fotgående efter skytt till sökområdet, ja inte alls långt men Vilja gick verkligen inte vid mig. Jag fattar inte vad som ska vara så svårt ?!  Vad gör jag för fel som får ett så dåligt fotgående ??   Suck.

 

Söket

 

Ja, jag fortsätter att träna mest avlämningar med Juni. Vi tränar både inomhus och ute. (Förutom att ute har jag ju en möjlighet att kasta betydligt längre!) 

 

Inne fokuserar jag på håll fast -  jag ger henne dummyn och jag vill komma åt att hon ska kunna sitta betydligt längre nu (dvs 5-6 sek) och hålla fast innan jag klickar och tar dummyn. Ibland backar jag efter att hon har satt sig och hon håller kvar dummyn, backar och håller fram handen ,  väntar tills hon sätter sig igen och håller kvar innan hon får klick och godis.

 

Ute är vi på nivån att hon får klick när hon lämnar dummyn till min hand (hand-dutt) ,  det kriteriet känns rätt just nu då hon annars mest har släppt dummyn vid mina fötter. Så att få henne att förstå att hon ska hålla kvar dummyn till jag har tagit den är första steget. Andra steget är att be henne att sätta sig och först då klicka när hon håller kvar, och jag tar sen apporten och ger godis. Då vi tränat detta inomhus borde poletten trilla ner rätt snart!

 

Varför jag vill träna ett sittande vid avlämningar är att jag vill befästa håll-fast. Annars tror jag inte att jag kommer använda sittandet sen när hon har blivit äldre (med Vilja gör jag inte det), men det är först då hon har lärt sig att lämna av rätt.

 

Ute hade jag också med mig en halv-tinad duva som Juni tyckte var väldigt intressant. Nästa vilt-slag får bli något annat, för nu har vi haft duva ett par gånger och det gått bra. Egentligen tränar jag på samma sätt med fågel men där är jag nöjd med att hon bara kommer till mig med fågeln, jag kräver alltså inte fågel till hand i nuläget.. Dock har hon varit duktig ändå och kommit med duvan till handen, då får hon förstås klick + godis och massa beröm!

 

Imorgon ska vi träna ett pass med vilt (Vilja-träning inför Poängjakten)  Kanske Juni får hälsa på en trut/kanin eller så!!   =D

Igår tinade jag vilt och körde ett kort pass med Vilja. Efteråt fick Juni prova att hämta en and-drake för första gången, och det gick bra!  Det var intressant att se hur hon när hon fått anden i vind plötsligt visste instinktivt att den skulle hon greppa tag om och springa hem med! Juni tog den runt nacken och bar hela vägen till mig! Hon fick hämta anden ett par gånger till efter det men fick inte till något bra grepp tyvärr... Hennes apport-grepp överlag är lite sisådär, ibland på dummies hänger den på trekvart. Hädanefter ska jag enbart ge belöning för ett korrekt grepp, så kanske det ger sig.

 

Igår fick Juni också hämta en duva och en kråka. Kråkan var mindre intressant att hämta om jag jämför med duva.

 

Idag har vi varit på Jönköpings Brukshundklubb och tränat jaktlydnad på en av deras appellplaner. Juni har fått träna fotgående och hålla apport ordentligt, samt hämta apport i ris och komma med den till mig. Tycker hon löser det hela bra, hon är jättelugn vid sidan (har till och med kastat apporter framför, en miss i början sen förstod hon) -  sitter otroligt stadigt, jagar intenstivt och lämnar av bra!

 

Med Vilja har jag tränat väldigt enkelt, dock med vilt för att jag egentligen bara vill stämma av inför Poängjakten.

Inga bekymmer! Så det kanske kan gå hyfsat på provet trots att hon på dagen avslutat sitt löp...

 

Valpen har blivit unghund! Nu är det dags att börja sätta grunder! Vår uppfödare Maria är verkligen toppen i sitt engagemang att hjälpa oss valpköpare! Denna labrador har jag skaffat för mitt jaktintresses skull, till mig själv för att lära mig mer om jaktträning. Så jag tar åt mig av det Maria har att lära ut och processar det uppe i mitt hjärnkontor.

 

Juni's kullsyster Tesla kom och så gjorde även Juni's äldre halvsyster på 10 månader (samma pappa)

Roligt att träffa syskon!

 

Vi har tränat jaktlydnad/följsamhet. Provat vårt första sök på dummies!  Juni har varit lugn, följsam och stadig. Vi behöver träna mer på apportering ---> upptag ----> grepp ----> avlämningar.

Avlämningar tränar jag mest och då genom att träna håll fast.  Ska gå över till större dummies (500g).

 

Efter vårt allra första besök hos Hundfysioterapeut (Certifierad Canineopat) Sandra Franic känner jag mig genast trygg och lugnare.

 

 

I oktober/november månad i fjol märkte jag förändringar hos Vilja. Hon tvekade plötsligt inför upphopp i bilen, hon stannde upp i rörelsen några sekunder, som om det var något som besvärade henne. Jag manade på genom att säga "hopp" och hon hoppade in. Hon slutade i samma veva att hoppa upp i sängen/soffan, utan valde istället att "gå" upp  (framtassar först, bakben sen) denna rörelsen gjorde hon även in i bilen. Jag tänkte sedan inte mer på det... förutom att oron fanns där.

Vid ett tillfälle i november gnydde hon till inomhus, hon hade just halkat på hallgolvet och verkade besvärad i höger bak. Under samma period gnydde hon till utomhus också i samband med hoppiga rörelser (Vilja är en explosiv och hoppig hund....) 

Jag anade oråd och tog mig till veterinär Ulf Axelsson på Smådjurskliniken, Jönköping. Han kände på henne, rygg och bakdel och hon reagerade inget. Vi fick råd om foderbyte och återbesök om jag märker något tecken på försämring. Vilja åt 2 säckar av Hill's J/d mobility och jag märkte en förändring, hon var snabbstartad igen i sina rörelser. Skönt, tänkte jag! Dessvärre hade hon enorma bajs-högar samt fick dålig päls, så jag valde att byta till ett vanligt foder. Sen ca 1 månad tillbaka äter hon Arion Large Breed Chicken & Rice, med kost-tillskott.

Under 1 månad har hon ätit Cosequin, men jag har även sedan en vecka tillbaka kompletterat med Hyaluron 365 Trikem Sport samt laxolja (omega 3 ) 

 

Jag märker redan en förbättring. Vilja är explosivare utomhus, hon leker mer med Juni, verkar desto mer snabbstartad och har även ibland hoppat upp i möbler istället för att gå. Har hon tidigare känt av någon dålig led i kroppen?

 

Efter misstankar om att Vilja inte är riktigt fräsch i sin rörelseapparat fick jag kontakt med hundfysioterapeut Sandra Franic. Över telefon berättade jag om vår bakgrund, över hur mycket jag själv vet och gör hittills samt vad min oro grundar sig i.

 

Igår under besöket gjorde Sandra en rörelseanalys utomhus där jag sprang med Vilja i kort koppel i trav, skritt och galopp. I skritten kunde Sandra se en minimal avvikelse baktill, samt att hon 'vispade inåt' med hö fram.

Inga anmärkningar på trav eller galopp.

Vi gick sedan inomhus där Sandra kände igenom leder och muskler. Jag valde sedan att fortsätta med massage (medicinsk massage , http://www.fysiocanis.se/tjanster/) och Sandra massagerade igenom bog, länd och bak.

Vilja var något obekväm när vi började med höger bog (ED1) ,  hon var också något hård i muskulaturen där. Känner hon av nåt i sin armbåge?

Slappnade sedan av bra och vi gick igenom resterande av kroppen.

 

I några dagar har vi fått låna föremål som vi ska träna balansövningar på