viljaochjunibloggen

Igår hade vi en skön dag i soffan. Både jag och Vilja var ganska trötta efter 2 dagar på andjakt.

 

Andjakt även idag! Så roligt!

Utanför Tidaholm har jag varit idag, tillsammans med Krister Melin, Annica och Maud. En väldigt trevlig dag. Första gången de jagade änder, så nivån var alltså helt på min nivå.

 

Lite hastigt och lustigt fick jag idag släppa dagens agenda och åka och apportera på andjakt! Jag blev så glad när jag fick samtalet igår!

Kl 8,15 var det samling på en gård mellan Adelöv/Ödeshög. 12 skyttar med ett gäng hundförare. Många av hundförarna kände jag till sedan innan, kul! (fint klädda hela bunten, kanske behöver jag också köpa märkeskläder xD)

Jag kände mig lite nervös. Visste inte om jag skulle få stå själv eller hur det hela skulle gå till. Visade sig sedan att jag fick stå ensam , det var ju ont om folk :o    hej å hå....

Vid första stället sköts det 2 änder från "min" skytt tror jag. Någon annan apporterade dem, så vi kunde fokusera på vår passivitet. Vilja behöver myyyyycket passivitet fortfarande. Något gnäll på första stället tyvärr.... det har blivit bättre sen.

 

 

 

Igår och idag har jag tränat med det vilt som Vilja hade bekymmer med på provet. Dvs kråka och kanin.

Igår markeringar, idag sök och linjetag. Vilja tar allt utan problem : o 

Lämnar mig oförstående till situationen som ägde rum på provet. Varför tog hon inte in viltet på söket, och varför tog hon inte kråkan på markering? Betedde jag mig annorlunda på något sätt? Så dumt om det ska vara det som felar....

Så. Träningen fortsätter, och jag kommer sannolikt att anmäla till ett till prov 10 oktober.

 

Juni är fortsatt fin! Hon har i skrivandets stund just faktiskt somnat, lite tidigare om kvällen än vanligt.

Hon följer mig fortfarande bra ute. Vi tränar på att kunna leka tillsammans utomhus, det behöver lossna lite mer innan hon kan släppa annat och gå helt in i leken !

Juniper har blivit 9 veckor ung!

 

Här kommer en fin bild som Emelie Larsson har tagit:

 

Jag läser protokollet från igår igen. Vilja har fått 5:or på alla moment utom 2:or på Apporteringslust.

Om jag får till den biten också, så har jag väl god chans till ett pris? Upptag och inlev. Har hon väl apporterat viltet så lämnar hon i 95 % av fallen i hand. Det är ju ändå bra.

 

Hur ska jag få till det då....undrar jag =/

Träna ENBART med vilt, I guess. Aldrig med dummy. Använda kråkor på markeringar. Träna med kanin ofta. Kråkor i söket. Vitfågel.

Använda kanin-dummyn dagligen, som jag köpte på provet.

 

Vägen dit jag vill komma är verkligen krokig. När vi startade på Poängjakten förra hösten så blev jag också såhär besviken... Om jag tänker efter, så har Vilja ändå gjort ett bättre arbete den här gången. Det är bara jag som har höjt mina mål, och vill mer! Men för Viljas del går det så långsamt. Jag är redo att träna för öppenklass (vilket vi iofs kan göra ändå).Meningen är kanske inte att det ska vara enkelt. Meningen är kanske att jag ska lära mig något av detta.

*kliar sig i huvudet*

 

Idag ska vi till Värnamo och fira mig som fyller år i veckan.

Valpis ska få träffa katten Sixten!

Jaha!  Det var det.... det kunde ha gått bättre, om jag hade en hund med viltpassion. Jag skyller på skendräktighet. Hon är knepig med viltet just nu....

 

Provet såg tillsynes som ganska enkelt ut.

Det börjar med 2 enkelmarkeringar på vatten

 

Imorgon har lilla valpis varit här i en vecka! Åh, jag tycker om henne såå mycket!

Jag skulle beskriva henne som en nyfiken, orädd och väldigt snäll liten krabat. Hon är oerhört följsam (än så länge) ute, jag släpper ned henne vid ytterdörren och hon följer med ut, går med mig till gräsmattan och gör sina behov - sedan följer med in varje gång. Hon får en foderkula i trapphuset varje gång hon rusar in, på det viset får man valpar som självmant går till dörren :o

På våra promenader runt gräsmattorna hänger hon på, stannar hon någonstans så går jag - ropar något när jag är en bit ifrån, och då kommer hon av sig och kutar till mig. Hon tar självmant kontakt flera gånger, sätter sig och tittar upp mot mig och får en foderbit. Enkel att belöna - än så länge!

 

Vissel-inkallningen kommer hon på varje gång, men tränar även på att kalla in med namnet, eller andra kontaktsökande ord.. jag tycks ropa "valpisen" eller "komsikom", vilket hon typ också har lärt sig nu att det betyder att det är trevligt att komma till mig.

 

Vi har haft några besök under veckan. Juni är faktiskt inte överdrivet social med sitt hälsande, utan hon hälsar med måtta. Jag jämför med Vilja som var totalt galen i människor i denna ålder. Med Juni så har jag därför inte det problemet att hon rusar efter folk, utan att hon kan följa efter några personer, men i hälften av fallen väljer hon att komma till mig istället.

För övrigt är det upp och ned för trapporna som gäller mest hela tiden :o)

 

Ang jaktprovet imorgon så har jag bestämt mig för att åka. Jag känner mig nervös, och orolig att Vilja ska göra bort sig. Men jag får sluta att känna någon press. Jag vet ju att jag har en duktig hund, och jag har tränat inför att kunna starta sedan förra sommaren. Så jag måste åka !!

 

Dagens Juni:

 

16 september -01, idag är det 14 år sedan vår första golden Nellie hastigt gick bort, blott 2 år gammal. Det var sorgens tid... Jag tänker fortfarande på den tiden,  hur fruktansvärt det var. Vad dog hon egentligen av?

Efter Nellie fick vi Elsa, som vi hade turen att ha i 12 år. Sen kom Vilja till mig, och nu Juni. 

När jag blir gammal så kommer jag ha hjärtat fullt med minnen av alla hundar som jag fått dela livet med.

 

I skrivandets stund har jag en valp i knät som just har somnat. Hon somnar nästan alltid i mitt knä, vare sig det är på golvet eller i soffan. Det måste ju betyda att hon känner sig trygg :)

Närhet för de små är viktigt.

 

I natt vaknde hon vid 01. Hah, okej. Ut och kissa då, sedan somna om. Efter den sista morgonrastningen och hundarna fått frukost, kunde jag faktiskt somna om och sova lite till.

Mitt på dagen hade jag Bonnie här en stund, det blev full bus!  Juni har tuffat till sig lite och visade sitt första "damp-ryck"  =D

 

Annars så har vi inte gjort så mycket idag. Vi vandrar upp och ned för trapporna och ut, jag måste ha gått upp till Eiffeltornet snart.  Jag har blivit förkyld och tempade feber tidigare idag, så jag ställde in valpgoset som egentligen skulle ha ägt rum.

Rumsrenheten går bra. Hon förstår att man kan kissa och bajsa ute på gräsmattan, men det händer förstås kiss-olyckor inne , med den lilla blåsan.

Namn-träningen går också bra! Jag ropade hennes namn från köket, och hon kom = )

 

Vilja är fortfarande närvarande hela tiden trots valp i huset. Jag var lite rädd att hon skulle dra sig undan, men det gör hon inte. Tur!!

 

 

//over and out, Jossan with the dogs

Här har vi soffläge. Jag känner mig väldans trött,  Valpis vaknade 4,30 och åt upp en bit av tapeten vid sängen (?)   Haha... Ut och rasta, sedan somna om. Tror jag blev för kall ute igår så vaknade med en förkylningskänsla i halsen.

 

Vi har varit på ytterligare en bilutflykt. Vi har åkt till Maire på fm med en kasse vilt. I ärlighetens namn så börjar jag bli riktigt less på att behöva träna med vilt såhär, trött på att jag inte kan lita på att Vilja hämtar det jag ber henne om. Det är skendräktighet som spökar är vi två som tror. Det gör det hela svårt för mig att bestämma om jag ska åka på provet eller inte... (nej valpis- inte tugga på datorn)

 

Juni är fortsatt en mycket snäll och följsam valp. Jag väntar fortfarande på "damp-rycken" som säkert kommer ;)

 

Vädret blev skapligt med lite solsken , så jag försökte mig på att fota

 

Valpis vill fortfarande vara nära mest hela tiden! Det är lite kinkigt för henne att sova nedanför sängen nattetid, hon vill sova hos mig, så tids nog så blir det väl att hon får göra det. Efter rastningen i natt fick hon lov att sova bredvid mig, då sov vi till 7,30. Ut och äta frukost, sedan morgonpromenad fram och tillbaka på gräsmattan.

 

Juni har åkt i bilburen för första gången. Hon sa faktiskt inte ett knyst, hon verkade trivas och lade sig tillrätta medsamma.

Hon kunde sedan vara själv i buren medans jag tränade Vilja. (Hon somnade)   Skönt!

 

Åh, hon är så fin -min Juniper!  Just nu ligger hon och sover på en pläd i köket. Vi har varit ute på en liten promenad utanför Österängen, Juni har åkt i en ryggsäck på min mage - det verkar hon trivas med. Ute söker hon mest min kontakt hela tiden, hon är jätteduktig. Enda gången hon lämnar mina fötter är när hon ska göra sina behov.

Ett gäng barn kom och ville hälsa, det var hjärtan i ögonen på dem när de såg valpen, så klart de fick hälsa. Juni var fram och hälsade men hon blev nöjd fort, hon drogs till vår dörr så då gick vi in.

 

Juni har fått vara med ut när Vilja och jag skulle träna ett pass med viltet (Bästa Melli var valpvakt)

Vilja gör helt plötsligt ett bra jobb med änderna, okej?! Hon fick externbelöning med mjukmat. Fasan och duva tog hon utan bekymmer. Viltet ligger kvar på balkongen tills imorgon, då vi ska iväg till Gölen för ett pass.

 

Det blir premiär-turen för lilla J bak i bilburen då också, spännande!

I skrivande stund ligger mina två hundar nedanför mina fötter och sover <3

De är så fina !!

 

Natten och morgonen har gått jättebra! Juni har sovit nedanför sängen bland kuddar och filtar, hon har halv-hoppat upp mot sängen ett par gånger, jag har sträckt ned handen och försökt få henne att sova där nere iallafall till en början. Men eftersom Vilja sover i sängen fick hon lov att komma upp tidigt på morgonen efter första rastningen.

Sedan sov hon djupt, nära och trygg! Frukosten fick hon ute i samband med morgonpromenaden med Vilja. Stor aptit har hon!

Valpis har hängt med runt på morgonrastningen, tätt mot mina hälar. En stor värld för henne som jag ska göra mitt bästa för att introducera henne till, med trygghet å kärlek.

 

Vilken dag! Det känns på nå vis så overkligt att hon är här nu! Men så bra det känns att ha mina två hundar hos mig, en på varje sida i soffan.

Det har gått bra med Vilja och valpis, de bryr sig faktiskt inte nämnvärt om varandra. Valpis är (hittills) inte särskilt vild och vågad mot Vilja, så Vilja har ingen anledning att agera. Hon är duktig på så vis.

Juni har både kissat och bajsat ute, gräsmattan får agera toalett några veckor framåt. Hon fick sin mat i Norrköping när vi stannade och rastade oss. Slafs slafs, sen var det slut! Strax ska hon få natt-målet, sen blir det en utesväng till innan vi lägger oss.

 

Godnatt från Blackbound Juniper, på Duvgatan i Jönköping

 

Jaha..... det är allt jag har att säga efter kvällens träning. Jag kände inte igen Vilja alls.... Hon har varit så himla knepig på träningen ikväll, usch vad trött jag blir !! Helt plötsligt så viltvägrar hon på både and och trut. Hon har väl aldrig haft problem med änder förut.... Jo, uppe hos Pia några sekvenser men det kom hon ju över rätt fort.

Ute i söket idag så bara stod hon och tittade på mig när hon lokaliserat änderna. Lämnar viltet när jag kallar hem.

 

Ibland undrar jag, vill jag starta på jaktprov mer än vad hon vill? Tycker hon innerst inne att det vi håller på med är roligt !? Ibland tvivlar jag ... Jag kanske bara skulle gett upp träningen förra våren?

Samtidigt så vet jag, Vilja är en duktig hund med fina retriever-egenskaper, de bara gömmer i skymundan av hennes ovilja att hämta (ett visst) vilt.

 

Nåväl. Jag har inte gett upp än. Fortsätter att träna den här veckan, så får vi se om det blir någon start nästa helg eller inte.

 

Imorgon är det julafton ! Juni ska komma hem!

Den finaste av dem alla;

 

 

Ikväll kom startlistan, Vilja startar som nr 14 !

Och dit upp ska jag, alldeles ensam -fast med bästa sällskapet, och starta på mitt första B-prov någonsin. En dröm jag har haft sedan jag skaffade Vilja.

Vi gör vårt bästa , så ser vi efter det var vi står!

 

I helgen har goldentjejen Bonnie varit här, det har varit mysigt! Det har varit härligt med två hundar här igen.

Vilja har fått lära sig att det inte bara är henne som jag pratar med på promenaderna, vilket först var ovant!

 

Nu börjar det dra ihop sig tills jag hämtar den lilla svarta. 3,5 dagar kvar att jobba, hur bra känns inte det!

 

*valplycka*

I lördags har jag och Vilja varit i Skövde och hälsat på Pia med hennes vovvar!

Jag tog på mig en liten uppgift och vi bestämde oss att lära Vidar apportera en and. Vilket han var helt nybörjare på. Vidar hade inte ett jättestort intresse för anden, men han hade leklusten och jag fick fram jaktlusten genom att busa tillsammans med honom och anden. Lattja, kasta, få hunden att följa efter. Efter att hunden har förföljt viltet kan jaktlusten trigga så pass att ett gripande är ett faktum. Jag lattjade med honom en hel del där på fältet, försökte trigga honom så pass att vi iallafall skulle få ett liiiitet gripande. Och det fick vi! Rätt var det var så tog han med sig anden och sprang med den till oss, som sprang åt motsatt riktning. (Absolut, jag har lärt mig något efter alla träningspass jag har lagt ner på Vilja....)

Vi nöjde oss där, Vidar hade ju faktiskt greppat anden! Jätteduktig!

 

Min plan med Vilja under detta passet var att lägga ut 2 änder, skicka på sök. Jag ville helst inte berömma något heller (tänka B-prov), utan bara stå tyst/stel som en pinne och låta henne komma in.

Vilja gör inte så bra ifrån sig, hon lägger ned anden, tar omtag. En annan and står hon och hänger över.

Jag får vid det här laget backa i träningen ..  berömma mycket när hon greppar anden korrekt upptag och levererar in bra. Och kräva "Apport!"  när hon lägger ned... detta momentet kan hon, behöver inget tjafs.

Det kändes drygt detta, har vi backat flera steg i träningen nu, bara för att hon precis har löpt eller vad är det frågan om? 

 

Vidar fick sedan pausa ett tag och vi körde ett pass till på trädgården en stund senare.

Nu tänkte jag att vi ska träna Avlämningarna, eftersom vi egentligen bara tränade gripande och inlev. tidigare. Vi trädde på en nylonstrumpa på anden (haha ... men det funkade faktiskt jättebra när jag tränade Vilja),  klicker och en tub med mjukost i handen.

Sedan klickade jag när Vidar:

1. Nosade på anden.
2. Greppade anden
3. Greppade anden en längre stund
4. Greppade och höll

Eftersom Vilja gick och löpte när vi skulle ha debuterat på B-prov nu i augusti, så har vi ju haft en skön vila.

Ikväll har vi varit tillbaka vid gölen!  Melli har kastat dubbelmarkeringar till oss (vi stod i par, Vilja fixade det bra).

Båda hundarna har tvekat vid igången vid andra skicket, där får vi fundera hur vi ska träna och säkra upp.

 

Några linjetag sedan på vatten, vilket har gått problemfritt!  Hunden har skött sig helt perfekt bra!

 

Vi är tillbaka igen, och jag har anmält till prov i Askeby 19 el 20 september.  Lite nervös är jag, men nu måste jag ut och prova vingarna!

Hösten närmar sig, det är mörkare om kvällarna och en längtan efter svalare luft infinner sig. Jag läser på facebook/instagram att mina hundvänner är ute på duv- och andjaktspremiärer. Jag blir avundsjuk, jag vill också!

Faktiskt så har jag fått erbjudande att vara apportör på en andjakt i runt mitten av september, vilket känns väldigt roligt. Att gå som hundförare är verkligen något som jag vill göra! Jag blir dock nervös och känner höga krav på min hund. Vilja har varit lite knepig med varmviltet förra året (gått ifrån vilt), och när hon agerar så, så skäms jag. Förhoppningsvis trillar polletten ner på henne och hon tömmer marken bra på vilt när hon lärt sig vad det hela går ut på.

Jag kan ju fortsätta träna med kallt vilt tills det blir dags.

 

Idag är de små valparna hela 5 veckor, och jag har 3 veckor kvar att jobba. Jag har gått in i någon slags mode där jag egentligen bara vill sitta av tiden på jobbet tills jag får gå hem på ledighet med min valp. Efter bara en veckas ledighet i sommar så känner jag mig ganska trött, har tappat drivet inombords. Fortsätter att räkna ned <3

 

Vilja är nu färdig med sitt löp tror jag och vi har tagit det mest lugnt. Gått promenader, haft en skön tid!

Under tiden som Vilja har "vilat" har jag tagit mig an en pigg och glad goldenvalp på 6 månader. Matte har bekymmer med henne att hon på promenader attackerar henne, hoppar, biter och är hårdhänt. Än så länge är ju visserligen hunden ung, och det som är problem nu behöver inte vara ett problem i framtiden. Samtidigt så behöver valpen tydliga gränser, främst att få klart för sig vad som är okej och inte okej!

Jag tänker återkommande på vilka bekymmer som jag har haft med hästarna. Det som är naturligt för mig med hundar, är verkligen inte lika naturligt med häst. Hästen har tidigare betett sig lite hur som helst med mig, både på marken och uppsutten. Varför har det varit så?  Varför har det varit svårt för mig att vara tydlig och sätta gränser? För min del har det varit låg självkänsla och självförtroende. Jag har inte litat på mig själv och min förmåga att hantera häst, vilket har gjort att hästen har känt av det direkt och sedan tagit kommandot. De är supersmarta.

Idag har jag sällan bekymmer med någon av hästarna, kanske för att jag tror på mig själv och det jag utstrålar samt säger verbalt kommer inifrån, från magen, och är äkta. Då är det liksom ingen idé att sätta sig på tvären. Hästen blir trygg och låter sig ledas.

Jag vill tro att det är detsamma med våra hundar. Hur lär man då ut energin jag pratar om? Självkänslan, självtilliten?  Att träna hund är lika mycket att träna människan. Iallafall om man vill bli instruktör. Att kunna läsa hunden och sedan förstå vad det är den behöver, och då kunna förklara/beskriva det på ett pedagogiskt sätt så att föraren förstår. 

Jag tycker det här är hur intressant som helst, och jag ser det som en gåva att få lära ut det jag tänker och känner med hundträning.

 

Tillbaka med träningen med Vilja så ska vi imorgon köra igång igen. De 1-åriga flattarna ska imorgon träna stadga på förmiddagen, och jag och Vilja kommer att hänga på. Trots 3,5 års ålder så är fortfarande stadga och passivitet det hon behöver mest. Samt vilt-träning i sökterräng förstås. Det ska vi börja med igen så småningom.

Planerar att ha fläskfilé  (haha....) som belöning imorgon när hunden håller bra position vid sidan, samt är lugn i passivitet.

Planen är sedan att jag ska hitta ett nytt datum i sept/oktober att anmäla till prov. Natalie med kullbrorsan är också sugen på att starta, kanske åker vi på samma prov senare i oktober.

Vi ska också tillsammans gå A-PROVkurs , 6 oktober. Vilket ska bli hur intressant som helst! Kul också att få gå tillsammans med Natalie. Både kurs om A-prov och möjlighet att vara apportör på andjakt, samt start på B-prov, och sedan det bästa :