viljaochjunibloggen

Tänk, att jag får möjlighet att uppleva allt det här igen! Att få gosa med en hel hög med valpar - att veta att en av dem är MIN.

Hur de luktar sitter fortfarande kvar i näsan. Åh, de luktar så gott! Det var svårt att lämna dem och jag saknar dem redan!

 

Vi tar en paus med träningen ett par veckor tills löpet är slut. Jag tappade lusten att träna när det inte blev av att vi fick starta på B-provet...

Lite vila från träning tills löpet är över, är nog ingen fara ..!!

Jaha... där kom det. När jag äntligen känner att vi är redo för ett B-prov, och ska starta på lördag, då går hunden och börjar löpa !! Gaaaaaahhh !!! Okej, välkommen till livet med tik som jakthund...

Så jag fick tyvärr stryka mig. Dock så har jag ordnat ett "löpintyg", så att jag iallafall kan få startavgiften tillbaka.

 

Nu har jag kollat i almanackan när de resterande B-proven i närheten äger rum. I sept/okt är det prov ungefär varje helg. Det borde ju gå att komma iväg och starta på något då istället!

Idag var vi i vattenledningsparken!  Jag hade med mig en kasse vilt, jag vill kolla av henne innan lördag hur hon ligger till. Började med kaninen och hon var seg på upptaget... hon hade inte riktigt lust! Hrm, kändes som att hon hade backat flera steg. Hon kändes loj och jag kände inte riktigt igen henne. Men med krav så löser hon det...dock så kan jag ju inte göra så på ett prov. Det gick iallfall bättre fram på slutet med kaninen, och även nu ikväll här utanför.

Dock så tappade jag tålamodet med hennes jäkla fotgående, om hon kunde sluta vara så hetsig vid sidan !?  

Jag blir galen !!!

 

Jag är rädd att Vilja kommer att börja löpa innan lördag...det vore ju tråkigt. Så, om vi startar så ska jag verkligen verkligen försöka träna mycket fotgående innan, i närheten av provplatsen, så hoppas jag att hon kan hålla position.

Egentligen borde jag vara mer nervös inför arbetet hon ska utföra, men det är jag ändå inte.

Det är inte ofta jag ger mig iväg själv och tränar, men som kompensation för att Vilja var kvar hos min vän igår i Göteborg, när vi var på Liseberg, så förtjänade hon lite ha-roligt-tid idag! Vi åkte till gölen, och jag hade planen att kasta i bollar och skicka på linjetag en stund senare. Jag lade också linjer i skogen åt två olika håll, som jag sedan alternerade att skicka på.

 

I vattnet kastade jag 3 bollar på rad (bollkastare är bäst) , lät de ligga och skickade linje på land. Skickade sedan på vatten. Vilja går i de flesta fall bra i vatten, hon går ännu bättre i om jag inte har så bråttom att skicka och lägger mer tryck i "Ut" . Vissa gånger kan hon stanna vid kanten, och titta bak på mig och ser frågandes ut. Som att hon vill ha en extra skjuts ut, men är hon bergsäker så kastar hon sig i. Det får vara det som jag ska uppnå ; att få henne bergsäker.

Sedan kastade jag i fler bollar, gick mot nya ställen att skicka på, och det gick fint! Vi avslutade med ett JÄTTELÅNGT linjetag, jag hade kastat i en boll och jag tog en ren chansning - skulle hon minnas den? Jag skickar i, hon går ut, hon simmar ut, hon dras sedan till höger och vattenkanten, men jag har ingen styrning på henne där ute så jag lät henne hållas. Hon kom sedan på sig själv och simmade rätt på bollen, duktig !!

 

Såhär långt var det:

 

För 1,5 år sedan trodde jag aldrig att jag skulle kunna anmäla oss till B-prov. Vilja tog inte en fågel-jävel !! Hon vägrade totalt. Efter kursen förra våren när Vilja var enda hund som inte tog vilt, så gav jag upp. Det kommer aldrig att gå. Sedan under förra sommaren kom jag med på en B-provsträning i Alingsås, exakt 1 år sedan nu.

Efter det har det vänt! Jag har fått hjälp av mina fina träningsvänner med träningen. Jag har lagt upp mål, startat på Poängjakten i Halland 2 gånger. Kommit sist där en gång, en andra plats andra gången.

 

Ikväll gick träningen med vilt så pass bra så att jag törs anmäla mig. Woah, detta känns stort!

Fy, vilket höstväder vi har såhär i slutet av juli. Regn även idag, och blåst ! Regnet öste ned där en stund när vi stod på fältet, men som tur var så slutade det efter en stund. (så glad att jag köpte nya regnkläder nyligen)

 

Vi börjar med lugnt fotgående och det tycker jag alltid är bra. Vi lade varsin apport vid kanten av fältet och gick sedan framåt, långsamt med flera halter. Maire sa till mig att titta framåt (ständig påminnelse!), och gärna korta ned kopplet - aldrig tillåta henne att komma för långt fram. Vi fick varsin bollmarkering framåt, vände sedan om och skickade på linjetaget. Jag fick använda pipan ett par gånger och blåsa stopp, hon lyssnade bra!

 

Sedan hade vi bollar över diket som vi skickade på sök. Fortsatte fotgående upp mot dammen. 3 kast med dummies framför oss som vi fick hämta efter vi kommit förbi dem.

Vid dammen behövde labradorhanen på 2 år hjälp med avlämningar från vatten. Maire tränar som så att hon får ut hunden i vattnet, sedan lägger hon en dummy precis vid vattenkanten och står själv i närheten. Försöker göra övningen så att hunden gör rätt. Samt endast träna avlämningarna från vattnet, ingen idé att kasta markeringar och låta hunden simma ut - utan dela upp momenten och träna bara avlämningarna ett tag.

 

Vilja och Sharpe fick öva på linjetag över vatten fortsatt upp på land. Vilja låser sig vid kanten och tar sig inte riktigt ut, dock när hon gör det får hon belöning med apport.

Maire tycker jag låter arg när jag skickar... Jag som just ändrat min ton att skicka då en instruktör sa till mig att inte låta som att jag är på gröna lund (?). Hm okej, vanlig samtalston ska funka säger en annan - själv får jag väl prova mig fram. Vilja är duktig och försöker ta mina signaler rätt, men hon förstår inte riktigt.

Första bollen som jag skickade på hittade hon, andra bollen var totalt lönlöst. Knä/midjehögt gräs/tistlar/buskar och väldigt svårt att lokalisera. Jag gick sedan ut på andra sidan och satte henne i området och blåste närsök. Hon fann den faktiskt, woho! Svårast verkar vara att hålla en hund i området, hund komma ned ordentligt med näsan och verkligen söka lååångsamt. Hm ..

 

Vi avslutade sedan med ett sök upp i skogen, gick bra! Förutom Viljas sista apport där jag efter ett tag beslöt mig för att kalla hem henne, hon var borta en stund och usch vad jag tycker det känns jobbigt när hon försvinner sådär..!

 

Planen nu är att anmäla mig till B-prov 8/8 , hoppas att jag kommer med. Ta fram vilt under de 2 veckorna tills dess och stämma av hur vi ligger till, jag tror inte det ska vara några problem.

 

 

Jag, Therese och Ulla Sandström var uppe vid gölen tidigare idag! Trots regnet... regnet kom som tur var mest i slutet när vi var klara.

Vi gick ned till gölen, Vilja hetsar så mycket vid sidan - hon vet precis vart hon ska. Jag tog av kopplet och hoppades att hon skulle hålla sig mindre hetsig , vilket hon gjorde.

Min plan var idag att ha henne passiv vid vatten och sedan skicka bakåt på land på linjetag. Hon behöver inte markeringsträning vid gölen längre, hon kastar sig rätt ut och hämtar allt (till skillnad för ett år sedan då hon mer än ofta stannade vid vattenkanten) ,  det jag bad om att få var apporter som lades ut i vatten när Vilja skickades bakåt, som jag då kunde skicka mot som linjetag. Gått jättebra!

Jag har även kastat ut apport själv, skickat linjetag bakåt och sedan gått från vattenkanten en bit på land, och skickat ut. Hunden bara kastar sig i, så fokuserad! Folk säger att hon har mognat och blivit hetare, jag själv kan inte se det. Het har hon väl alltid varit =D  , men hon har absolut fattat grejen vid gölen nu, hon tvekar i regel ALDRIG med igångar utan hoppar i precis var som helst.  Efter ett tag fick hon en dubbelmarkering i vatten som gick hur bra som helst.

 

Sedan lade vi ett sök, ett ganska långt och smalt. 9 apporter, 3 var. Vilja gick ut först och hämtade sina två, sedan passiv när de andra hämtade sina. Vilja fick vittring på en apport vid vattenkanten, men var något för långt ifrån för att kunna hitta, men hon hade den i vind och försökte lokalisera - till slut kom hon rätt och fann den, duktig hund !

Vi körde sedan ett sök till, Vilja var ute i marken i kanske 10 MINUTER utan att hitta något. Vet inte vad som var fel. Jag tog tills slut hem henne och andra hunden hittar apporterna med en gång !?  Hm. Nåväl , hon hade en jädra energi iallafall. Kanske hjälper det att jag bytt foder , Carrier  - för aktivare hundar??!

 

Imorgon ska vi till Maire!

Jag har fått jättemycket hjälp av Therese ikväll vid Elmia-fältet!  Vi har tränat dirigering, tecken åt hö/vä/ut, där vi har utnyttjat varandra och lagt ut dolda apporter för hunden när den inte såg. Mycket bra att ta användning av varann när man är två!

 

Therese lade ut 3 st apporter på rad (vita dummies, stående), fältet lutade en aning så alla apporter sågs inte från när vi stod. 2 apporter åt vardera håll lades också ut på sidorna, resultatet blev som ett kors.

Jag kommer fram med Vilja och jag ska skicka henne Ut, hon sneglar på apporten åt höger -  jag är då noga med att skicka henne när hon enbart tittar rakt fram. Tycker att jag faktiskt tänkte mycket på det ikväll, och jag kom på att när jag skickar när hon tittar åt fel håll -så springer hon ju faktiskt åt fel håll... Så piloten (jag behöver bli bättre på att bara skicka henne när hon tittar rakt ut.

 

Jag skickade Vilja, på andra skicket blåser jag stopp - hon är sen med att reagera (hon vet ju att det finns en apport rakt fram) , men hon stannar och jag kan vinkla henne åt höger/vänster. Jättebra övning då apporterna ju har lades ut innan Vilja har sett!  Så fort hon vinklar åt rätt håll, så ska hon få syn på en apport - vilket har gått bra!

Vi gjorde fler sådana övningar, att T lade ut apporter åt oss som blev dolda och som jag sedan skickade sidotecken på.

Finalen ikväll blev när jag kunde styra Vilja åt vänster, verkligen ÖVERTYDLIG med hela min grupp, hand och jag som gick åt vänster, jag kunde verkligen se hur hon tänkte hunden, och när det klickade för henne! En sån wow-upplevelse! Hon tog mitt tecken utan den minsta koll på att det fanns något där, och fann apport! DUKTIG HUND !!!!

Lördagenen 18 juli föddes det 4 tikar & 2 hanar hos kennel Blackbounds, idag fick jag veta att en av tikarna tillfaller mig ! JAG  ÄR  Så  GLAD ! 

Det har verkligen pirrat i magen idag när jag har tänkt på om Maria ska höra av sig om ett ja eller ett nej. Haft med mig telefonen till och med på toa ifall hon skulle ringa. På förmiddagen fick jag beskedet att hon har en tikvalp att erbjuda mig!  =)

Så nu börjas det! Fixa sovhörna vid min säng, ta ned kompostgaller (trodde jag hade på vinden, men de är tydligen borta) ,  lägga in om semester på jobbet!  Det ska bli så skönt med semester!  Och med en till bästa vän... jag tycker jag är så värd detta. Jag ser med lycka i mig fram emot träningen med den lilla och möjligheten att få lära mig ännu mer om jaktträning och våra hundar. Det kommer att bli så bra!

 

I söndags var jag och min Vilja på Hallandsmästerskapet i Fegen, Alvhaga. Provet började med 2 vattenmarkeringar, enkla. Från båt, ut på simdjupt vatten typ, inte så långt kast, Vilja simmade för långt - jag kunde kalla hem henne och hon såg då apporten. Samma markering igen och då simmade hon rätt medsamma.

Sedan två markeringar i buskage, ena kastet dolt, där fick hon leta ett tag. (kanske därför viss poäng drogs).

Sedan söket!  Söket låg i skogsdungen på fältet, vi stod på fältet och skickade mot området. Vilja har en jädra fart och gör ett jättebra sökarbete. Hon bara plockar in en efter en. Jag fick beröm för att jag kunde styra henne tillbaka in i söket så att hon kom tillbaka i rätt område, duktig hund !

Allt skulle kunna vara perfekt om det inte var så att hon blir så HET! Hon studsar vid sidan av förväntan! Tappar position totalt efter vattenarbetet. Håller dock ett bra fot ned mot vattnet, det får jag nog känna mig nöjd med.

Fortsätta träna ... och våga prova B-prov ! Min plan är B-prov i Åkulla 8 augusti, som labrador halland anordnar. Där känner jag mig trygg.

 

Igår hade vi ordnat en träning hos anki, och vi var 10 träningssugna ekipage som samlades där! En riktigt härlig dag!

Uppe i mitt "hjärnkontor" stod det dock lite stilla då jag inte riktigt visste vad jag behöver träna på !? Så kan jag känna lite av och till, faktiskt.

Vilja hade ont i sin tass igår (skrapsår på trampdynan som hon tycks få av och till), så det gjorde ont när hon sprang på det torra gräset.

Vi stod i en triangel och kastade markeringar åt varandra. Vilja fick några av sina markeringar på andra sidan ett stängsel (utan el) ,  hon har jättesvårt för att komma över, hindret blir som ett hinder för henne. Möjligen behöver jag träna mer på det dära!

 

Inför Hallandsmästerskapet nästa helg behöver vi träna sök, fotgående bakom skytt, sök och lite mera sök.

Får bli sökträning med Carina i veckan!  Det ska bli roligt att åka ned till Labrador Halland igen och Alvhaga.

Efter starten där skall vi återuppta träningen med vilt igen, och träna ännu mer sök och sedan sikta in oss på B-prov i augusti eller sept. Nu fan ska det bli av!

 

Jag ser att Ni är endel som läser här... jag som inte är van att ha några läsare undrar förstås vilka ni är : )

 

Efter att vi var på kursen hos Meadowlark har vi tagit lite paus, därav inaktiviteten här. Jag och Vilja åkte iväg några dagar till Göteborg där vi var förbi Mölndals BK innan vi åkte hem. Jag fick träffa Zarah, som tävlade med en bror till Bean, som ju ska ha valpar om 2 veckor. Zarah och Messi kom på tredje plats med laget, det verkar ju lovande!

 

Sedan jag skrev sist så har jag varit och hälsat på hos både Charlotte på Minnows och Maria på Blackbounds. I helgen åkte jag och en vän hela vägen till Stockholm över en dag, för att hälsa på Maria och hennes hundar. Ett mycket uppskattat besök från min sida, och det var inga problem att köra. (men tur att jag hade Anna med mig som kunde köra sista biten hem)

Efter att ha hälsat på Charlotte och Maria känns det rätt i magen att det är en labrador som ska bli min nästa hund.

Det känns också lite smått overkligt, om det i höst kommer att bli att jag får en till hund?  Bara för att jag vill det så gärna, så tvivlar jag. Jag gjorde detsamma med Vilja.  Men jag VET att det är rätt för mig, och jag kommer att få alla pussel att gå ihop som det innebär att vara ensam med en valp , allt handlar bara om prioriteringar.

 

Idag har vi verkligen avancerat!  Igår var det grundträning hela dagen, och idag har det varit walk-up med långa långa markeringar samt linjetag. Vi tog bilarna och körde till nånstans i Moheda, till ett område med med långa fält. Kort gräs blandat med högt till knäna. Fanns även en flod vid kanten och på andra sidan skog, där vi sedan skulle skicka hundarna över vattnet.

 

Först gick vi på linje och Roger en bit fram, ganska långt faktiskt, sköt sen ett skott och kastade markering till oss var. Jag använde inte pipan något när hon jagade och inte heller när hon sprang hem, glömde av det... blev sedan "tillsagd"  (skämt isådo) always use the hunt-signal when the dog is hunting, and always put the recall on! 

Idag har jag tänkt på att ändra min inkallningssignal , funderar på att gå in i badrummet och öva lite för mig själv... jag blåser flera korta nu istället, istället för pip-pip vilket ju faktiskt låter likt min söksignal. Vore synd om jag faktiskt skulle riskera att på långt håll röra till det för Vilja.

 

Blås stopp 2 gånger, lyssnar inte hunden använd verbal signal. (Vet inte om jag skrev detta igår)

Vilja har inte stannat på stoppet alla gånger, särskilt inte långt ut och särskilt inte när hon jagar... Hur ska jag få till det?  Stoppet kan hon ju när hon tex är lös på fältet, när jag skickar henne mot dummisar - men jag kanske behöver öka avståndet. Japp, klart jag behöver det.

 

Vid dirigering, det är lättare om hunden jagar hemåt när vi skickar höger/vänster, istället för att vi skickar med tecken och ber dem söka åt det hållet. Bättre att hunden är längre bort, och vi lär den att "jaga hemåt"

 

Detta är något jag kan träna på gräsmattan med godis. Sätta hunden och droppa godisar på vägen hem mot mig, samtidigt som jag visar med tecken "jaga hemåt". Behöver också träna stoppet...

 

Nu kommer vi till något spännande:  linjetag över vattendiket i form av en flod, ganska strömt. Vi började nära, precis vid vattenkanten och sedan skickade över vattnet efter att apporten blivit kastad. En situation vi aldrig varit i förut.

Vi ökade avståndet rejält och gick över hela fältet och skulle skicka därifrån. När det blev Viljas tur tvekade varken jag eller Roger på att hon skulle gå rätt ut. Vad gör hon istället? Jo, hon börjar leka i vattensamlingarna på väg bort! Having a little 5 mins of fun there.... Jag skickade om, trycker på med UT, när hon sedan kommer till diket med floden stannar hon. Hon TOTALT VÄGRAR att gå över. Detta fortsätter hon att göra alla gånger såvida vi inte står nära diket. What's up with that!?  Roger sa 'she's playing', kanske är det så att hon i detta fallet charmade sig ur det hela. Låtsades inte förstå. Eller så är det för att hon har svårt för terrängbyten, hinder blir som glasvägg. Jag vet inte.  Jag kommer att träna vid bäcken nedanför elmia, se om det är samma där.

 

Vi fick sedan ta ett linjetag som vi lagt ut tidigare. Vi hade gjort ett antal apporter emellan, men det var inget som störde hundarna.

Sedan när vi lade till störning med skott-apport så befann sig störningen 180 grader, motsatt vinkel. Även när vi lär hunden linjetag med störning så ska linjetaget vara synligt för hunden.  Sedan kan vi göra det svårare med att minska vinkeln med störningen.

 

 

Jag känner mig så innerligt priviligerad att få gå kurs för Roger och Simon, att få lära mig hur de tränar hund i UK. På något sätt lära mig hur jag tränar min retriever to be a good gundog. (ursäkta svengelskan min hjärna försöker byta över till svenska)  Dagen idag har varit hela dagen på engelska, så det är till och med att my mind is thinking in english... try to talk english is a bit harder but I guess the more I practise the more secure I'll become.

Nu har jag också kommit på vad jag vill göra i framtiden... åka till UK och starta hund. Hur det nu ska bli möjligt, får väl livet utvisa.

 

Birgitta hälsade oss välkomna, för min del var det första gången jag var på Björkåsen. Trodde min gps visade fel när den ville jag skulle svänga in på en liten liten grusväg i skogen, men jag bestämde mig för att fortsätta där då det såg ut som längre fram på kartan att jag skulle vara rätt. Blev glad när jag såg hundbilar och hade kommit fram!

Efter samling presenterar Birgitta Simon och Roger, och kort därefter informerade hon oss alla om att det There will be no shouting at the dogs or any misbehavior what so ever towards the dogs!   Kan inte sägas för många gånger.

Vi delades sedan in i två grupper, Simon and Roger skulle ta sig an vardera. Jag gick till gruppen för yngre hundar, lika bra, tänkte jag. Jag var ju redan innan kursen nyfiken på grundträning.  Och grundträning har vi fått! Grunder repetition och mer grunder. Vilja har fått mycket stadga och passivitet vid skott och andra hundars markeringar, vilket har varit JÄTTENYTTIGT för henne! Trots att hon är 3 år nu känns det som att det fortfarande är det vi behöver träna på mycket. Främst för att inte hennes bägare ska rinna över, jag är mest rädd att hon nån gång ska börja ljuda, om jag inte skulle bromsa henne alls. Hon vill ju så mycket, hela tiden. När jag går fot med henne tillbaka efter en heldags-träning har hon fortfarande jag-vill-jobba-ännu-mera-attityden. Vilket jag älskar med henne!

 

Efter att vi hamnat i vår grupp så gick vi ut till ängen, eller en klippt gräsmatta. Vi var två unghundar på 10 månader var, tik/hane, väldigt olika. Jag m Vilja, en annan goldies på 3,5 år, en flat på 3 år och en lab. Roger ville kolla av oss vid markering, med skott. Han sa åt oss att koppla loss hundarna. En markering går av och en av de unga hundarna lever rövare och springer samtidigt som hund nr 1.  Hanen var endast 10 månader ännu, så livet är förstås latjolajan. Mycket lekfull. Föraren till hunden fick ta på kopplet, och själv avgöra om hon ville stå kvar på linjen eller backa mer bakåt.

Roger lånade hunden och på 5 minuter lade han honom stopp-signal, vid sidan och med koppel. Hunden behövde få en ökad respekt både för sin förare och pipa.

Roger förklarar att vi kan anpassa ljudnivån med hänsyn till avståndet till hunden. Är hunden nära behöver vi inte blåsa stoppet högt. Vad ska vi annars ta till när hunden är längre bort? 

Den andra valpen, en tik, fick Roger uppmuntra att bjuda upp med dummien då hon gärna släppte den och gick till sin förare utan apport. Roger förklarade att han tidigt lär sina unga hundar rätt beteende, för att inte få ett felbeteende inlärt längre fram.

 

Efter att vi alla skickat våra hundar gick han igenom och förklarat att vi alla skickar olika på markering. Någon tar fram sin hand och säger "jah", en annan säger "apport", en annan skickar enbart vid namn. Roger föredrar ALLTID att skicka hunden vid enbart namnet!

 Förklaring:

1. På en linje är det mycket sällan två hundar har samma namn. Skulle båda hundarna ha kommando apport , kan risken finnas att fel hund hämtar apport.
2. Vid enbart användandet av namnet och INGEN hand som sticker fram vid hundens huvud markerar hunden bättre. Vi undviker att hunden vrider upp huvudet, för att kanske vänta på om 'handen' kommer, och kan då ha missat markeringspukt.

Jag och Therese har haft ett par bra träningar i veckan. Nu känner jag dock att jag har lite idétorka , motivationen att träna gick plötsligt ned.

Om jag tänker att jag ska starta igen i Fegen om en månad, så är det fortfarande söket vi behöver träna... Vi fick till ett jättebra sök sist på träning m 6 dummies, skott vid utläggandet av söket + hund vid sidan (som inget hämtade) ,  Vilja hämtade de 3 första som en raketkula. Sen fick hon stanna upp lite , ladda batteriena ca 1 minut , innan jag skickade igen. När hon kom in var hon angelägen om att få bli skickad igen, hon ville inte att den andra hunden skulle gå. Hon hade bra tryck hela tiden, och kom inte av sig lika stort som hon vanligtvis gör.

Jag har fått några tips att ha med hunden ut vid utläggandet av apporter, främst då när jag vill att hunden ska gå djupt. Jag kan också, för att undvika att hon går ner sig, öka motivationen ute i söket (att någon avlossar skott/kvackar)  , innan jag skickar igen. Men främst måste jag komma ihåg att FLYTTA PÅ MIG så att hon får ny mark att ta an.

Nu pausar jag nån vecka med egen träning. På tis-ons har vi ju kursen nere på Meadowlark, sen ska jag åka till Göteborg! Vilja får förstås följa med.

 

Nu är jag valpsugen.

Jag har pratat i telefon ikväll med Maria på Blackbounds kennel i Stockholm. Maria hade jag mailkontakt med för en tid sen, men hon fick bara en valp i kullen, så den var förstås tingad. Av en slump tittade jag in på hennes sida igen, och såg att hon igen har en dräktig tik! Med många fosterblåsor i magen.  Vi ska försöka hitta en dag som jag kan komma på ett besök.

Jag tänker lite på om det är fult gjort av mig att stå på kö hos flera uppfödare, fast jag tror inte det... Det är ju inte säkert att det blir valp till mig hos den ena kullen, då kanske jag har möjlighet i den andra. Så tänker jag.

Maria tycktes ha hundar i min smak.  Hundar med tryck i, älskar att jaga, följsamma, dirigerbara. Det hade varit så roligt att få börja om igen, och få lära mig ännu mer om retrievern som jagar.

Under de två åren som Vilja varit "grund-tränad" så har det blivit en del kurser , och fler ska det bli! Jag försöker samla på mig så mycket jag kan nu, för att lära mig från olika - det bästa sättet att träna vår retriever till en bra jakthund.

Bästa Anki har gett bort en plats till mig hos Birgitta SW med två instruktörer från Irland!  Tis-ons i nästa vecka. Jag kunde knappt ta emot det.. Men jag ser fram emot att åka, och få lära mig ännu mer.

Det känns som ödet, att det ägde rum samtidigt som den vecka som jag har semester.  Att ha semester kändes ju plötsligt väldigt positivt!

Så jag tar med mig hunden och åker ned i två dagar. Så hoppas jag att vi får mycket passivitet/stadgeträning och följsamhetsträning, så skulle nivån vara för yngre hundar så gör det inget. Då kan jag bara anteckna och ta med mig det hem så att jag kan tillämpa det på nästa hund :)

 

I eftermiddag har vi promenerat runt sjöarna. Jag var inne på Hööks och köpe ett midjebälte, inte en dag för sent! En fantastisk grej som låter händerna vara fria under promenad, och låter hunden dra ohämmat och en själv får ju dessutom skjuts framåt. Dessutom passar det perfekt när jag har två hundar och ska gå på långpromenad med dem i koppel!

Hoppas på att ha fortsatt bra flow ...

Igår åkte jag och Therese till Habo för att träna vid dammarna där. Vid dammarna var vi ju några gånger när Goldenkluben Skaraborg hade nybörjar-träning i apportering förra vintern. Roligt värre. Min dröm är att kunna leda något sånt själv framöver. Ja, efter att jag skaffat en till hund och tränat ännu mer apportering, samt gått kursen till instruktör inom SSRK..  Helst börjat vara med och apportera på jakter också, förstås. Samla erfarenheter och kunskaper.

 

Vid dammarna hade hundarna ingen förväntan på vad som komma skall. Skillnad vid gölen, där Vilja vet precis vad som väntar. Massa förväntan, inte helt positivt. Istället för att fika igår, ska vi kanske fika istället vid gölen och göra något helt oväntat - istället för att börja kasta i vattnet.

Vid dammarna där i Habo är det så bra för man kan stå på varsin sida och kasta markeringar åt varandra. Det går också att välja om dummyn ska komma på blankvatten, i vassen eller på land på andra sidan. Vi kastade ut några dummies i vasskanten på den ena sidan, för att simulera en jakt tänkte jag. Änderna hamnar ju som känt ofta i strandkant/kass, så att kunna skicka in hunden där i området och den apporterar det som finns är bra . Kastade ut dem, och vi började arbeta i dammen på motsatt sida.

Vilja fick markeringar över vattnet i vasskanten mot land på andra sidan. Hunden flyger ut och i vattnet och löser jobbet utmärkt.

Ett par linjetag också över vattnet till samma ställe. Fick ta hjälp av Therese innan skicket och göra som på Åsa-kursen , "mark mark " och klapp klapp.  Funkade jättebra!

Lite fika och diskussion vad vi ska träna härnäst. En markering över längre vatten upp på land - vilket jag inte trodde Vilja skulle fixa, men hon gör det galant! Även linjetaget ut i vatten igen!

 

Vi avslutade med ett sök på kalhygget + in i skog. Jag lade vita dummies närmast , 2 grön + 1 lila på djupet.  Loka hämtade ett par vita först, sen gick Vilja ut (ensam-hund). Hon har jättebra energi de 3 första och hon hämtar till och med den lila längst ut, men sen bara dör hon....   Hur ska jag egentligen göra för att hon ska orka jobba i söket ordentligt?   Har jag en till hund vid sidan så har jag ju inte det bekymret, men på b-prov kommer det inte stå en hund bredvid när vi startar... 

Så jag måste fokusera på söket nu.  Jag har anmält till Hallandsmästerskapet (B-prov med dummies) i labrador Halland, som är 19 juli. Samma jag åkte på förra sommaren, och det känns som att vi kan få samma resultat i år också. Där det faller på söket...att hon inte hämtar fler än 3-4.

 

Får grunna på hur vi ska lägga upp träningen i söket. Markeringar på land och vatten har vi ju koll på. Det är väl fotgåendet bakom skytt som säkert går att träna på mer.

Dock så är jag inte helt säker på att Vilja kan hålla sig helt tyst vid vatten när andra par-hunden får sina vattenmarkeringar.  Jag måste verkligen vara JÄTTENOGA när vi tränar vid vatten att jag inte bygger onödig stress/förväntan i henne , utan har mycket passivitet.

Nästa träningspass behöver vi kanske inte ens köra nåt i vatten.

 

Så då har jag alltså Hallandsmästerskapet att fokusera på härnäst. För att provet är med dummies så blir det kanske så att jag tränar med dummies inför det. Så tar jag tillbaka vilt-träningen efter starten där, och tränar vidare inför det riktiga B-provet...

Vilken somrig dag !!

Upp till hundbadet så fort jag kom hem från jobbet. Legat där och solat en stund, badat Vilja. Sen träffade jag Therese vid gölen.

Therese m Loka gick i förväg till vattnet, jag med Vilja efter. Noga med fotgående och försökte att hålla blicken högt.

Vilja har varit uppe i varv/förväntan, inte varit helt tyst heller i den situationen när hon såg Loka bada när vi kom ned till gölen. Gick ifrån vattenkanten , in i skogen, belönade med godis när hon tog kontakt. Försökte lära henne att hon får godis när hon söker kontakt under passivitet  -när annan hund jobbar.Låter hon så måste jag korrigera ..

På prov sen får jag en hund som tittar på mig när annan hund jobbar, och förhoppningsvis inte fokuserar lika mycket på det andra som händer.

Känns lite jobbigt faktiskt att hon låter. Vill verkligen inte få mer av det. Så vi måste vara försiktiga med HUR vi tränar.Det är inte särskilt mycket ljud jag har hört, med de par gnällen tycker jag är för mycket!

 

Jag valde t ex bort markeringar idag helt, för att inte bygga mer förväntan.... Det hon fick hämta hämtade hon som linjetag. Hon lyckades ta ett helt dolt, utan att ha gått i vattnet först. Inte långt, men det var svårt nog! Hon lyckades och det kändes kul!

Efter att hon kommit i arbete så har hon inte låtit.  Jag har varvat med lite tennisbollar på land, samtidigt som jag hela tiden bestämt vad på vattnet hon ska hämta.

 

Till nästa gång får vi kanske sätta oss ned och fika när vi kommer ned till vattnet... backa lite i träningen och ha passivitet inblandat.   Gärna byta plats också..

 

Jag försöker på olika håll att knyta kontakter så att jag ska få möjlighet att få vara med och apportera på jakter i höst. Det vore fantastiskt roligt!   Samtidigt som jag har en liten valpis.  Tänk om det kunde få bli så bra.

 

Nathalie hade efterfrågat träning hos Maire , men det var bara jag som kunde komma idag- så det blev intensiv träning bara för mig i 2 tim!  Jag är så glad att kunna få den hjälpen i träningen, så fina uppfödare jag har som engagerar sig länge och vill oss alla väl att vi ska komma framåt i träningen. Det är guld värt.

 

Vi började med att titta på Viljas fotgående, då jag ju tycker hon är studsig/hoppig. Jag själv måste vara noga med att höja blicken! Det kan ju vara så att Vilja är orolig i sitt fotgående för att jag är orolig och tittar ned på henne hela tiden. Så Josefin: titta uppåt , och titta med halva ögat ned så ser jag ändå om hon hamnar för långt fram. Och hoppar hon, säg nej. Dock tycker jag det är svårt att veta när hon behöver korrigeras...

 

Efter vi tittat färdigt på det kikade vi också på hur jag kan gå tillväga för att få henne bättre med mig vid halt under fotgåendet. Tex gå efter skytt - stanna - hunden är en hundlängd före mig - hunden måste hoppa tillbaka till sidan =  ser allmänt fult ut!

Istället behöver jag tänka lite mer som vid ridning; ge halvhalt. Ge en föraning om att vi snart kommer att stanna.

I teorin gjorde vi som så att på en sträcka med hunden vid sidan saktar jag ner några steg, säger ordet stanna tyst. Hunden stannar - jag stannar med vänster ben - är hunden en bit framför kan jag då gå fram med höger ben för att hamna i position med hunden. Detta för att hunden inte ska behöva "hoppa bak åt sidan", som jag tillämpar...

Liten onödig detalj kan tyckas, men arbetet runt fötterna är lika viktigt som allt det andra hunden ska göra.

Vad som fungerar i praktiken i skarpt läge återstår att se! Jag ska försöka träna såhär nu iallafall. På promenad, och träningar ute.

 

Nästa vi tittade på var mina tecken/signaler. Maire gick ut, vi gömde oss, och lade några punkter med apporter. Rakt fram, åt höger, åt vänster och så skulle jag skicka åt olika.

Skickar rakt fram, stopp - tecken höger. Hon tar tecknet först men viker sedan av bakåt. Stopp igen,  hunden tar apport i vind och tar därför ej signal...

Skick rakt fram igen, efter jag fått full koll på var apport ligger åt vänster. Gick något åt höger för att jag inte ville riskera att hon skulle springa rakt fram och vika av åt vänster , fast hade hon fått vittriing så hade hon ju egentligen inte gjort fel... Mest fel i det här sammanhanget då jag ville ha tecknet tränat. Skickar rakt ut, stopp -  viktigt att ha sättandet på en gång , så att hund kan varva ned några grader !! Hund fick vittring på apport åt vänster, då gav jag tecken. Tjoho!  (minns dock inte att det gick så smidigt som jag beskriver det)

 

Sedan gick Vilja på en markering, bara för att Maire skulle kunna kasta en boll mot ett buskage som jag sedan skulle skicka på. Skickar utåt, hund går ej rakt. Stopp, ta tillbaka. Ny position - avvakta - fokuserar hon framåt? - nytt skick - japp!

Här skulle jag blåsa stopp + närsök vid boll. Gjorde som jag blev tillsagd, blåste stopp. Hund tog ej stopp för att hon hade vittringen i näsan. Japp, så just där hade jag inte behövt blåsa eller visa henne något för hon löste ju det själv! Dvs fördes till rätt område och jagade. Jag som inte hade koll på om jag behövde blåsa eller inte för jag inte kunde se om hon hade vittring eller ej.. Tycker det är så svårt!  Särskilt när det kommer till mocktrial eller riktig jakt, när ska jag egentligen lägga mig i och styra min hund?

Jag skickade henne igen till samma område, nu fanns där dock inget. MEN en boll lades ut efter hon sprungit ut, Vilja skulle då "söka hemåt". Ta ett steg fram - visa med handen nedåt + sök signal. Hunden söker hemåt. Funkade faktiskt!

 

Maire gick sedan ut och lade ett sök också. Motvationssök, med mycket kvackande och klapp  xD

4 apporter hämtar Vilja utan problem, dock på nästa skicket så bara kommer hon av sig... går åt sidan och leker i gyttjebad istället (?) I det läget vet jag inte riktigt vad jag ska göra, hur jag måste träna. Är det kanske så enkelt att jag efter tredje skicket behöver röra mig mer och skicka henne från en ny vinkel?

 

Summa sumarum:

 

• Bli mer konsekvent vid fotgåendet, tillåt inte studs!
• HÖJ BLICKEN!
• Skicka hunden en liten bit längre bort än nödvändigt innan stopp och sidotecken = hunden kan då lättare jobba i vind.
• Stopp-signalen är mkt viktig! (den kan jag träna separat med bollkastare)
• Ha inte för bråttom vid nästa skick efter stoppet  - hund sitta, lugna ned sig.
• Träna sök med apporter på djupet!

 

 

 

Första vattenträningen för i år! Ganska sent om man frågar mig, men så går det med en vår som försvann!

Vilja har jobbat på riktigt bra i vattnet, den tvekan hon hade i fjol i samma vatten vid samma tid på året var som bortblåst idag..! Istället fick jag jobba endel med henne i passiviteten istället, hon var nämligen inte helt tyst heller...

Riktigt förväntansfull. Får grunna på hur jag ska motverka att det ska bli ett problem längre fram i klasser...

 

Vi har kastat markeringar åt varandra, kastat en dummy till på samma ställe i vattnet som vi sedan skickat på igen som linjetag. Det har gått bra mestadels av gångerna!  Lärde ut Åsas knepp med "mark mark klapp klapp", för att få hunden att minnas att den ska utåt.

 

Majbritt sa igår att hon inte kan hjälpa mig med valpen, pga hennes katt. Jag blev ledsen, och det kändes som att jag inte kommer kunna ha någon valp...

Men jag vill verkligen ha en hund till, jag vet att jag är värd en hund till och jag är oerhört målmedveten och ambitiös vart jag vill komma med mina hundar. Så livet kan väl fortsätta ge mig vad jag förtjänar?